Jean Monnet-professorn Hanna Ojanen vid Tammerfors universitet tror att orsaken är att man i Finland inte vill försvåra partnerskapet med Nato.

– I Finlands beslut att inte ens delta i beredningen fanns den traditionella försiktigheten i förhållande till kärnvapenländerna. Man går hellre efter deras vilja, säger Ojanen.

Det juridiskt bindande avtalet godkändes i juli och det träder i kraft 90 dagar efter att minst 50 stater har ratificerat det. Avtalet innebär ett omfattande förbud mot att utveckla, köpa och inneha kärnvapen.

Det är det första avtalet i världen om ett totalförbud mot kärnvapen, och bland EU-länderna går meningarna isär. Natomedlemmarna motsätter sig avtalet, medan de alliansfria länderna Irland och Österrike var bland de första att underteckna det. Finland meddelade i god tid att landet inte ens kommer att delta i beredningen.

"Olika världsbild"

Finlands regering har förklarat sitt beslut med att det nya avtalet skulle förstöra för det gamla ickespridningsavtalet mot kärnvapen, speciellt som kärnvapenstaterna inte går med i det nya avtalet.

Biträdande avdelningschefen Timo Kantola vid Utrikesministeriet säger att Finland låter bli att underteckna avtalet eftersom det inte befrämjar kärnvapennedrustning på bästa sätt. Han säger att det nuvarande ickespridningsavtalet täcker till exempel nedrustning.

Det nya avtalet är enligt honom mer som ett slags deklaration och innehåller inga paragrafer om hur kärnvapenförbudet ska övervakas.

– Man blir tvungen att fråga sig hur avtalen förhåller sig till varandra då det finns två olika kärnvapenförbud.

Professor Ojanen ser det i stället som att det är två olika världsbilder som står mot varandra.

Det nuvarande ickespridningsavtalet bereddes på 1960-talet på de dåvarande kärnvapenmakterna USA:s, Rysslands, Kinas, Frankrikes och Storbritanniens villkor, och man gick inte in på deras rätt att ha kärnvapen. Nu är det ett stort antal länder som ifrågasätter om kärnvapen över huvud taget ska få finnas.

Nato har tydligt uttryckt att militäralliansen motsätter sig det nya avtalet. Utan kärnvapenländerna leder avtalet enligt Nato inte till att kärnvapenarsenalerna minskar och inte heller till mer stabilitet.

– I själva verket kan det leda till det motsatta genom att skapa skiljelinjer i en tid då man mer än någonsin behöver en gemensam infallsvinkel på säkerhetsriskerna, ansåg Nato i ett ställningstagande i veckan.

Ojanen gissar att Nato försöker värna om enigheten eftersom kärnvapnen är en viktig del av dess militära avskräckningseffekt.

– Nato har en klar kärnvapendoktrin. Det skulle vara allvarligt för Nato om det såg ut som om medlemsländerna hade olika linjer.

Sverige backade

Sverige var med i beredningen av avtalet men bromsade sedan och ska nu på nytt se över vilka konsekvenser avtalet skulle få.

Enligt svenska medier har USA försökt få Sverige att ställa sig utanför avtalet och varnat för att försvarssamarbetet mellan länderna kan försvåras annars.

Enligt Ojanen skulle inte avtalet i sig begränsa samarbetet, och principerna om genomfart och placering av kärnvapen skulle inte förändras.

– Här har man kopplat ihop två frågor som egentligen inte har med varandra att göra, men man kan låta förstå att de har det, säger Ojanen.