- Jag vill ge hopp, kunskap och en inblick i hur det är att vara sjuk. Jag vill berätta om mina egna känslor och förklara det jag själv inte förstod då. Jag vill våga säga det jag inte kunde, säger Alexandra Sippus, sjukskötare och socionom.

Tessi Backas, hälsorådgivare och sexualexpert, säger att det är något som hon själv hade behövt när hon mådde som värst.

- Jag vill gottgöra flickan jag var då och hjälpa andra att tala om det.

Panikångest är en stark känsla av ångest som uppstår plötsligt. Backas utvecklade panikångest efter att ha varit med om en bilolycka som 18-åring. Några vanliga symptom vid panikångest är ökad puls, yrsel och kallsvettningar.

Backas fick ett betydligt svårare symptom: diarré.

- Jag var tvungen att gå på toaletten tio gånger innan jag kunde ta mig till skolan. Jag kunde inte gå på restaurang, inte gå på picknick, inte göra något spontant alls. Jag var alltid rädd att jag inte skulle hinna till toaletten.

Panikångest kan bli en ond cirkel där rädslan och ångesten triggar de fysiska symptomen och symptomen triggar ångesten. Backas ångest över sina toalettbehov ökade bara behoven och behoven ökade ångesten.

- Som ung tjej var det inget jag kunde prata om. Jag kände mig så oerhört smutsig.

Sippus fick depression som 13-åring. Hon var ofta klädd i svart. Före en morgonsamling på sjuan var det en klasskamrat som påpekade det.

- Jag kunde inte sätta ord på det då. Men jag kände att klädseln uttryckte det jag kände. När jag pratade med mina föräldrar om det kunde jag bara säga att jag var ledsen.
 
Under samma år utvecklade Sippus ett självskadebeteende som hon dolde väl. Hon var fortfarande ledsen. Hennes föräldrar försökte kontakta olika instanser men det var ingen som tog tag i problemet.

-Det hör till tonåren, fick vi höra.

Efter högstadiet började betygen dala och sjukdomen blev allvarligare. Först efter fyra år vågade hon berätta för en psykiatriker om sina känslor och sitt beteende. Då fick hon för första gången diagnosen depression.

Även om hon stundvis mådde bättre under åren blev sjukdomen inte bättre. När den var som värst försökte Sippus begå självmord. 

I dag, flera år senare, har Backas och Sippus fått tillbaka kontrollen över sina liv. Bägge har jobb, livspartner och barn. 

- Det har varit ett enda långt kämpande, men jag har fått mycket stöd från mina nära, säger Sippus.

- Det är viktigt att komma ihåg att det inte går att säga hur länge det tar att bli frisk från psykisk ohälsa. Det tar mycket längre att bli frisk än att bli sjuk, säger Backas.

Föreläsarna understryker att de trots motgångar har det väldigt bra i dag.

Information om psykisk ohälsa

  • Information om psykisk ohälsa kan man hitta på följande webbplatser
  • Föreningen för mental hälsa i Finland
  • http://www.mielenterveysseura.fi/
  • Ungdomsportalen Decibel
  • www.decibel.fi
  • Studenthälsovårdstiftelsen
  • www.yths.fi