Trots ett tveksamt allmänt intryck – som stärktes av att det var glest på läktarna då Lejonen mötte Vitryssland i fredags – tycker tidigare elitspelaren Pasi Petriläinen att det var rätt att låta Paris och Köln dela på VM-värdskapet i år.

– Till exempel de franska alpbyarna är fulla med hängivna ishockeyfans, säger Petriläinen som spelade i Strasbourg i slutet av karriären.

Han spelade i Frankrike 2010–2012 och var imponerad av passionen hos de flesta inblandade.

– Landets ishockeykultur har byggts upp under en mycket lång tid. I själva verket har ishockeyn en längre tradition i Frankrike än i Finland. Jag fick ofta höra berättas att man spelat ishockeyliknande spel på is i Frankrike i långt över hundra år, säger den tidigare Tappara- kaptenen och juniorvärldsmästaren.

Ishockeyns statistikböcker ger starkt stöd för historierna som Petriläinen snappat upp. Frankrike och Belgien finns noterade för en landskamp redan 1905 och Frankrike var med då Internationella ishockeyförbundet grundades 1908.

Frankrike utsågs till VM-värd för årets turnering för fyra år sedan. Landet har inte arrangerat turneringen sedan 1951.

Efter millennieskiftet spelade Frankrike på lägre nivåer i ett par år, men tog steget upp i ”riktiga” VM 2008. Sedan dess har laget regelbundet bjudit de större nationerna på någorlunda bra motstånd, men haft svårt att ta nästa steg. Frankrike var en seger ifrån att kvala in till vinter-OS nästa år.

Hemma-VM är ett seriöst försök att göra ishockeyn mer populär i Frankrike, men åtminstone fotboll, motorsport och rugby ligger långt före.

Att Frankrike inte är någon erfaren VM-arrangör har märkts och missarna har i viss drabbat Lejonen. Ena bytesbåset i arenan blev klart först minuterna före Finlands första träningspass, och isen i träningshallen har varit dålig. Även omklädningsrummen var bristfälliga dagarna innan VM började.

– Materialförvaltarna gjorde ett riktigt bra jobb då de färdigställde omklädningsrummen. De använde bland annat borrmaskiner, säger Finlands förbundskapten Lauri Marjamäki.

– Det märks nog lite att man senast haft VM här på 1950-talet. Arrangemangen har varit lite halvfärdiga, men det är nog ändå fint att VM ordnas här.