Den 48-åriga "folkets kandidat" fick 34 procent av rösterna, vilket var nästan dubbelt så mycket som hennes far Jean-Marie Le Pens 18 procent i valet 2002 mot Jacques Chirac.

Men hon fick mindre röster än opinionsundersökningarna gett henne före valet.

Marine Le Pen var snabb att förklara sig besegrad i presidentvalet på söndagskvällen. Men hon verkade inte det minsta nedtryckt, snarare tvärtom.

Hon tillkännagav planer på att genomföra en djupgående omvandling av sitt parti Nationella Fronten och lovade fortsätta kampen mellan "patrioter och globalister" i parlamentsvalet i juni.

Omkring 10,6 miljoner röstade på henne i den andra omgången mot 7,6 miljoner i den första.

Partiet väntas inte låta henne betala för söndagens förlust trots öppen kritik inom partiet. Marine Le Pens kritiska systerdotter Marion Marechal-Le Pen säger att hon själv inte "har någon som helst lust" att ställa upp i nästa presidentval 2022.

Ytterhögern på kartan

Financial Times konstaterar att Le Pens valframgång lyfte upp den franska ytterhögern på den politiska kartan på ett sätt som man inte tidigare sett.

– Det att omkring 10,6 miljoner röstade på henne visar på ett djupt missnöje och hat mot den politiska eliten. Det kan föda ytterhögern år framöver – särskilt om Macron inte kan hålla sina löften, varnar tidningen.

Även brittiska Guardian varnar Emmanuel Macron för kommande utmaningar.

– De franska väljarna har avvärjt den katastrof som Le Pens presidentskap skulle ha utgjort, skriver tidningen och påminner om att Macron nu måste genomföra sina löften om förändring.

Washington Post skriver att Frankrike stod emot högerpopulisternas lockrop som förtrollat väljarna i USA och Storbritannien, medan New York påpekar att Macron nu ska leda ett djupt delat land.