Statsrådet har ett extrainsatt möte på förmiddagen för att behandla lagförslaget och ge det vidare till riksdagen på eftermiddagen.

Valfrihet i vården hänger ihop med vårdreformen och i riksdagen sitter grundlagsutskottet och väntar på valfrihetslagen för att kunna ge sitt utlåtande om vård- och landskapsreformslagarna.

Regeringen vill att lagen ska träda i kraft i början av år 2019. Då införs åtminstone kundsedlar, personlig budget och valfrihet i tandvården.

Vårdcentralerna kan inleda sin verksamhet redan i början av juli 2018, men de ska göra det senast i början av juli 2019. Övergångstiden ska ge tid att samordna datasystemen. Av vägande skäl kan landskapen beviljas respit när det gäller vårdcentralerna fram till slutet av 2020. Landskapen får själva avgöra om rådgivningarna omfattas av valfriheten.

Lagförslaget har kritiserats för att övergångstiden är för kort och att försökstiden är för kort. De flesta av de 603 instanser som gett sitt utlåtande om lagutkastet ifrågasatte att reformen skulle ge några besparingar. Regeringens mål är att vårdreformen ska minska på den kommande kostnadsökningen i vården med tre miljarder euro.

Valfrihetslagen kritiseras också för att den gör det svårt att integrera social- och hälsovårdstjänsterna och för att den riskerar öka hälsoklyftorna i stället för att minska dem. De här har varit två centrala mål för vårdreformen.

Lagförslaget har också kritiserats för att åtgärderna för att hindra vårdbolagens skatteflykt är otillräckliga.