Valfriheten kan ge möjligheter till bättre vård på svenska, men frågan är om det kommer att finnas tillräckligt med valfrihet på svenska och vad som kommer att hända med svenskan i den offentliga vården, säger folktingssekreteraren Markus Österlund.

– I och med att man har möjligheter att välja finns det goda förutsättningar för att man kan välja en producent som kan svenska, till exempel i Helsingforsregionen, å ena sidan. Å andra sidan är det en väldigt stor förändring, en ny konstruktion av hur social- och hälsovården fungerar. Finns det en risk för att den svenska servicen inom den offentliga vården urholkas och det blir mer privata initiativ, säger Österlund.

Han konstaterar att de förändringar som gjorts gällande de språkliga rättigheterna inte är väldigt stora. Lagförslaget är bättre än utkastet, ett steg framåt, säger han, men Folktinget har fortfarande en del att anmärka på. Österlund ser i alla fall tecken på att tjänstemännen läst de utlåtanden som getts.

Formuleringarna om personalens språkkunskaper är bättre än i utkastet. Enligt lagförslaget ska man se till att de anställda har tillräckliga språkkunskaper.

– Men vi vet jur hur det är i Finland. Det står i lagen att man ska ha tillräckliga språkkunskaper och ändå finns det problem, säger Österlund.


Språkrättigheter "kan" beaktas

Enligt lagförslaget ska vård- och tandvårdscentralerna erbjuda service på båda språken i tvåspråkiga kommuner. Men landskapet kan bevilja dispens från kravet om det finns andra producenter som erbjuder service på svenska.

– Vad finns det då för garantier för att det finns en reell valfrihet på svenska? undrar Österlund.

I motiveringarna står det att landskapet "kan" höra påverkansorganet för minoritetsspråket när dispensen beviljas. Formuleringen "kan" återkommer också i själva lagen när det gäller personer som inte själva förmår välja serviceproducent, med anledning av till exempel demens. Då "kan" landskapet beakta att kundens språkliga rättigheter tillgodoses, enligt lagförslaget.

– Det ska absolut vara "bör", det är en sak vi kommer att ta upp, säger Österlund.


Valfrihet på svenska?

Österlund noterar att regeringen fört in en ny paragraf om landskapens beredskapsskyldighet vid marknadsbrist som innebär att landskapet ska se till att det finns tillräckligt många serviceproducenter för att det ska finnas en valfrihet. Han undrar om det omfattar en språklig dimension.

– Ska landskapet garantera att det finns flera serviceproducenter på svenska? Så borde man tolka det, men det är inte helt säkert att det är så.