Om farhågan om att de privata aktörerna bara vill plocka russinen ur kakan säger han så här:

– Serviceproducenterna har via vårdreformens finansieringslösning ett intresse av att vårda även dem som behöver mer vård, sade Rehula under tisdagens presskonferens i Helsingfors.

Om frågan om valfriheten verkligen kommer att bli äkta i de olika områdena i vårt land säger Rehula att det i lagen finns detaljerade stadganden men att även landskapen har friheter med att förverkliga vården,

– Om det helt enkelt finns en så kallad marknadsbrist har landskapen de verktyg som behövs för att förverkliga valfrihet.

Ministern säger att flexibiliteten för tidtabellerna är betydande när de första landskapen startar med vårdreformen redan i början av nästa år. I exceptionella undantagstillstånd kan landskapen ansöka om tilläggstid till början av 2021.

– Allt är förstås relativt, om det handlar om stora eller små förändringar, säger Rehula.

Understatssekreterare Tuomas Pöysti presenterade vilka skyldigheter bolag av olika storlek har att komma med uppgifter om intäkter och skatter. De beror på bolagets storlek. Enligt Pöysti får man för de stora bolagens del en allmän bild av om det betalar skatt och till vilken stat.

– Om ett internationellt bolag vill agera på Finlands social- och vårdmarknad måste den ganska brett öppna sin verksamhet för offentlig granskning.

Åldersgränsen för valfriheten höjdes till 15 år

Enligt det lagförslag som riksdagen godkände på tisdagen får en person som fyllt 15 år själv välja sin tjänsteproducent. I utkastet var åldersgränsen 12 år med vissa förutsättningar.

Oppositionspartierna har varit kritiska till att rådgivningarna ska omfattas av valfriheten. Enligt lagförslaget kan landskapen själva bestämma om rådgivningstjänsterna ska omfattas av valfriheten.

Valfriheten innebär att en betydande mängd vårdtjänster som i nuläget produceras offentligt ska öppnas för marknaden. I lagförslaget uppskattas storleken på valfrihetsmarknaden vara cirka sex miljarder euro, förutsatt att också rådgivningstjänsterna omfattas av valfriheten. Enligt förslaget uppskattas nya tjänster uppstå i städer och på andra tillväxtorter.

Regeringens önskemål är att vård- och landskapsreformen ska reducera hållbarhetsgapet med tre miljarder euro. Enligt lagförslaget står personalkostnaderna för två tredjedelar av vårdens helhetskostnader. Således borde cirka två miljarder av besparningarna åstadkommas genom att återhålla ökningen av personal.

Olika tidtabeller i landskapen

Var och en får välja vilken social- och hälsovårdscentral man skriver in sig hos. Dessutom får man välja den tandvårdscentral man vill.

Patienten får också välja jour och sjukhus bland de enheter landskapets affärsverk driver när det gäller vård som inte ges på vårdcentralerna. Det samma gäller sociala tjänster.

Vårdcentralen, tandvårdscentralen eller landskapets affärsverk kan bevilja en kundsedel som patienten kan använda för att få en enskild tjänst någon annanstans. Brukare av äldreomsorg och handikapptjänster kan få en personlig budget om de har ett omfattande och långvarigt vårdbehov.

Avsikten är att valfrihetslagen träder i kraft i början av 2019. Landskapens vårdcentraler ska öppna senast i juli 2019. Av vägande skäl kan landskapen få dispens för att öppna sina vårdcentraler senast i början av 2021. Valfriheten ska tillämpas i full omfattning i början av 2023.

Regeringen godkände på tisdagen lagförslaget om valfrihet i vården. Förslaget går nu till riksdagsbehandling, som ska hålla på till början av juli.

Regeringen har redan tidigare gett lagförslagen om vård- och landskapsreformen till riksdagen.