Terho beskriver sin kontaktyta med finlandssvenskar så att han fortfarande har svenskspråkiga släktingar, och har största delen av sitt liv bott i tvåspråkiga miljöer, Kyrkslätt och Helsingfors.

– På det sättet har jag haft ganska mycket känning, men det har bara förstärkt min uppfattning om att den obligatoriska svenskundervisningen inte är nödvändig för alla skolelever i Finland utan en levande tvåspråkighet grundar sig på något annat än tvång.

Han säger att han inte vill betona skiljelinjer mellan svenskspråkiga och finskspråkiga.

– Jag vill betona betydelsen av språkfrihet. Den obligatoriska svenskundervisningen är den enda orsaken till att det förekommer fientlighet mot svenskspråkigheten, eller den enda som jag uppfattar. Att språket är obligatoriskt också för alla de skolbarn som inte behöver det.

Men det kan man väl inte veta på förhand?

– Man kan öva sig sen när man behöver det.

Har ministern för avsikt att öva?

– Ministern har det väldigt skyndsamt. Jag har fått samma undervisning som alla andra från högstadiet till universitetet. Det får räcka tills vidare. Men det har inte lätt till att jag skulle kunna svenska särskilt flytande. Vilket visar att man inte ens har nytta av undervisningen med tanke på framtida behov, alltså öva då man inte behöver och så glömmer man språket på vägen.

Eller visar det att man använder helt fel undervisningsmetoder i språkundervisningen i Finland?

– Å andra sidan kan jag engelska helt bra.

Det hör man ju på tv:n.

– Det kan man fundera på.