Det mest centrala inrikespolitiskt sett under Koivistos period var återgången till en normal parlamentarism. Halonen säger att det skedde gradvis, och till slut samlat genom en grundlagsändring.

Det svåraste under Koivistos period var förändringarna i Sovjetunionen, bedömer Halonen. Men här hade han hjälp av sina kunskaper i det ryska språket. På så vis kunde han följa med vad den ryska pressen skrev. Han hade också ett brett nätverk som kände till förhållandena i öst.

– Han lyckades bättre än många andra med att följa med händelserna i Sovjetunionen eftersom han gjort sina läxor, säger Halonen.

Sitt förhållande till Koivisto beskriver hon som gott. Halonen blev president 2000 och Koivisto kom gärna på besök till Talludden för att diskutera med henne.

– Det var inte bara för att få ett mål varm mat och varma bullar. Koivisto visste att han inte har tid att spilla. Han ville ge vidare ett arv från den internationella politiken och speciellt östrelationerna, säger Halonen.