Han anser att ett ställningstagande behövs eftersom fallet inte bara är exceptionellt utan också pinsamt för rundradiobolagets del.

– Diskussionen kring Terrafame går vidare och vidare, och i morgon går den in på ett nytt varv. På sikt kan det inte vara bra för Yle om inte styrelsen lyckas få till stånd ett skiljetecken, eller till och med sätta punkt för diskussionen, säger Mäenpää till FNB.

Yles styrelse behandlade rapporten i flera timmar på måndagen men kom inte med något tydligt ställningstagande. Yles styrelseordförande Thomas Wilhelmsson sade att alla ansvariga redaktörer får fortsätta. Men styrelsen väntar på en rapport av vd Lauri Kivinen om hur organisationen kunde göras lättare.

Wilhelmsson säger att det som måste åtgärdas främst handlar om hur verksamheten leds. Ett annat problem som borde åtgärdas är hur man inom Yle reagerar på påtryckningar utifrån.

Yle gav efter

Enligt Mäenpääs utredning har det förekommit problem i den journalistiska ledningen av den finskspråkiga nyhets- och aktualitetsredaktionens arbete. Det är Atte Jääskeläinen som ansvarar för den.

I rapporteringen om Terrafame leddes det journalistiska arbetet sällsynt noggrant och Yle anpassade sig till de påtryckningar som utövades. Statsminister Juha Sipilä (C) surnade till över Yles bevakning och skickade arga meddelande till journalisten Salla Vuorikoski, som rapporterat om att statsministerns släktingar var delägare i Katera Steel som hade gjort affärer med det statsägda gruvbolaget Terrafame. Meddelandena gick också till Jääskeläinen.

Opinionsnämnden för massmedier har tidigare slagit fast att Yle lät sig påverkas av statsministerns påtryckningar.

Enligt Mäenpääs bedömning fanns det inga väsentliga felaktigheter i det journalistiska innehållet, men Jääskeläinen ingrep trots det.

– Det har varit en ganska noggrann editering och ganska ensidig, det vill säga i Terrafame-rapporteringen har Jääskeläinen varit väldigt noggrann med formuleringarna i enskilda texter.

– Det lyser igenom att man velat vara försiktig snarare än att få fram den stora bilden.

Mäenpää konstaterar att det också förekommit andra situationer där journalistiken varit överdrivet försiktig. Det har hänt speciellt i politiskt känsliga frågor.

– I frågor av det här slaget kan editeringen ha varit exceptionellt kraftfull och tidskrävande. Behandlingen av själva ämnet stoppas inte direkt, men editeringsprocessen kan leda till ett resultat som i praktiken innebär det samma.

Han föreslår att Yles journalistiska oberoende stärks. Kravet om oberoende måste enligt honom göras tydligare än vad det är i nuläget.

Nöjd förtroendeman

Yles huvudförtroendeman Jyrki Saarikoski är ganska nöjd med rapporten.

– Ur de anställdas synvinkel är det bra att analysen är omfattande och det är också bra att den är ganska så kritisk. Frågor som många säkert funderat över tas upp i den. Det känns att analysen är överraskande rakt på sak och vi hoppas att den kan bidra till att saker och ting reds upp.

Saarikoski säger att organisationsreformen som slog ihop nyhets- och aktualitetsredaktionerna hösten 2014 bidrog till att skapa en stor och svåruppfattad organisation. Enligt honom har bolaget redan vidtagit korrigerande åtgärder.

– Nu hoppas vi att utredningen ska ge en knuff i rätt riktning så att organisationsstrukturerna inte är för komplicerade och tunga, utan att vi kan agera utifrån en lite enklare bas.