Undersökningen visar att flickor är mest intresserade av hälsovårdsbranschen medan pojkar tycker att teknologiindustrin lockar mest. Bland de fem mest populära yrkeskategorierna bland högstadieelever finns inte en enda som är populär hos både flickor och pojkar.
Forskningschef Reeta Sutinen på T-Media uppger att det inte finns någon enskild faktor som förklarar skillnaderna.
– Attityderna är djupt rotade. Föräldrarna, den närmaste kretsen och många andra bidrar med saker som påverkar attityderna, säger Sutinen.
Traditionella attityder kan också ses i tankarna om vad personer av olika kön klarar av. Flickor anses vara bättre på skapande ämnen och språk medan pojkarna anses göra bra ifrån sig i idrott, naturvetenskap, historia och matematik.
Direktör Liisa Tenhunen-Ruotsalainen på Ekonomiska informationsbyrån TAT uppger att skolresultaten inte ger något stöd för de gällande attityderna, men att de ändå styr karriärvalen.
– Flickorna klarar sig i matematik och naturvetenskaper, men det märks inte i valet av bransch. Flickorna har inte bildat sig någon uppfattning om att de skulle klara sig bra i dessa branscher, säger Tenhunen-Ruotsalainen.
Ekonomiska informationsbyrån drivs av bland andra Finland näringsliv EK.
Regionalt
De fortsatta utbildningsplanerna för högstadieelever skiljer sig från region till region. I Norra Karelen tänker mer än en tredjedel sikta på yrkesutbildning. I Nyland var det bara 15 procent som tydligt placerade yrkesutbildning före gymnasium i sina planer.
Inflytandet från föräldrar, släktingar och vänner har ökat kraftigt under de senaste två åren. De spelar större roll än information som ges i skolan, visar undersökningen.
Många som går i gymnasiet planerar ett mellanår efter studentexamen. Det är speciellt vanligt – och på uppgång – bland flickor.
– Det finns en rädsla för att välja fel. Men naturligtvis är det också talande för gymnasiet – utbildningen ger inte den rätta färdkosten för att välja bransch, säger Tenhunen-Ruotsalainen.
Sirkku Ingervo, som är studiehandledare i två skolor i Helsingfors, behövs vägledning för den framtida arbetskarriären redan i slutet av grundskolan – helst i god tid innan skoltiden är över. Hon uppger att de unga har ungefär samma frågor som vuxna.
– Många frågar var man får bra lön och hög status. Lyckligtvis är det också många som utgående från sig själv funderar på vad som vore det mest lämpliga jobbet, säger Ingervo.
Drygt 7 700 personer deltog i undersökningen Kun koulu loppuu 2017 (när skolan tar slut). Drygt hälften av dem gick i gymnasiet. Undersökningen genomfördes av T-Media på uppdrag av TAT. Informationen samlades in via elektroniska formulär.
Inrikes
16.5.2017
Sega fördomar om olika jobb för män och kvinnor
Könet och den närmaste kretsen har stor betydelse när ungdomar väljer yrke. Det här visar en undersökning som pejlar högstadieelevers och gymnasisters planer för framtiden och deras tankar om arbetslivet.