President Donald Trumps administration valde att fortsätta att avstå från kärnenergirelaterade sanktioner trots att Trump tidigare kallat kärnenergiavtalet, som slöts under expresident Barack Obama, för "det värsta avtalet någonsin".

Det här kom som en lättnad för Rohani.

För honom var avtalet 2015 höjdpunkten för strävandena att få slut på Irans isolering och återuppbygga landets ekonomi med utländska investeringar.

Rohani har hårt motstånd i fredagens presidentval från den konservative ledaren Ebrahim Raisi. Raisi har efterlyst en mycket hårdare inställning mot väst och sagt att kärnenergiavtalet inte har förbättrat de fattigas liv.

Iran kritiserar nya sanktioner

Trump-administrationen höll visserligen fast vid kärnenergiavtalet men införde nya sanktioner mot iranska försvarstjänstemän och ett kinesiskt företag med band till Irans ballistiska missilprogram.

USA säger att programmet bryter mot internationell rätt eftersom missilerna kan förses med kärnstridsspetsar i framtiden.

Iran förnekar att det skulle sträva efter kärnvapen. Det iranska utrikesministeriets talesman Bahram Ghasemi säger att det iranska missilprogrammet är en del av landets "absoluta och lagliga rätt att bygga upp sin försvarsförmåga".

Enligt Ghasemi försöker USA med de nya sanktionerna sabotera den nytta som Irans och sex andra länders avtal om Irans kärnvapenprogram ger.

Iran kommer att svara med att lägga till nio amerikanska individer och företag på sin egen sanktionslista.

Rohani favorit

Sanktionerna har varit en av de viktigaste frågorna i det iranska presidentvalet. Raisi har anklagat Rohani för att göra för många eftergifter utan att få ekonomiska fördelar.

Oljehandeln har visserligen återhämtat sig sedan kärnenergiavtalet trädde i kraft i januari 2016, men Iran är fortfarande utestängt från det internationella banksystemet, vilket har förhindrat landet att underteckna välbehövliga handels- och investeringsavtal med Europa och Asien.

Rohani ses som favorit i inofficiella opinionsundersökningar. Han har lovat arbeta för att få bort återstående sanktioner och bett om mer tid för att nyttan av kärnenergiavtalet ska kunna nå vanliga iranier.

Det finns flera kandidater i presidentvalet men i praktiken står valet mellan den sittande presidenten Hassan Rohani och den konservative utmanaren Ebrahim Raisi, som står nära landets högste andlige ledare ayatolla Ali Khamenei.