Kotka svenska samskola på en 13:e plats klarade sig bäst av de svenskspråkiga gymnasierna medan Gymnasiet Lärkan i Helsingfors var 17:e. Kristinestads gymnasium var trea av de svenskspråkiga gymnasierna.

I år är gymnasiet det tredje bästa bland de svenskspråkiga gymnasieskolorna. Gymnasiet har stigit från 171:a plats i fjol till 19:e i år, bland gymnasierna i Finland när man räknar medeltalen i de fyra obligatoriska ämnena i vårens studentskrivningar.

- Traditionellt har vi klarat oss otroligt bra när man tänker att vi är en liten skola på landet, rektor Gunilla Teir, tf rektor i Kristinestad gymnasium.

Antalet studenter i år är sju.

- Det är faktiskt exeptionellt få. Vi brukar ha 15–20.

Teir gläder sig åt resultatet.

- Man kan inte vara annat än nöjd. Studenterna är jätteduktiga och dessutom trevliga. De har varit få men har haft en jättebra sammanhållning.

Att de har varit så få tror hon också kan ha en effekt på resultaten i studentskrivningarna.

- Eftersom de är så få blir det också ganska mycket privatundervisning. Det kan vara en delorsak till att det gått så bra. Vår skola är liten men det finns också fördelar med att vara en liten skola, säger Teir.

Etelä-Tapiolan lukio i Esbo har det högsta medeltalet av alla i de obligatoriska ämnena i vårens studentskrivningar. Näst bäst var Ressun lukio i Helsingfors och trea kom Utsjoen Saamelaiskoulu, som har en student.

När man ser på de svenska gymnasiernas placeringar bland alla gymnasier då medeltalen i de obligatoriska ämnena räknas, placerar sig Topeliusgymnasiet i Nykarleby på en 26:e plats.

- Det är något i hästväg som har hänt. Det är intressant eftersom vi egentligen inte har haft några förväntningar, säger rektor Stefan Kula.

Vad beror framgången på?

- Det finns förstås många aspekter, som att våra ungdomar är duktiga och ambitiösa. Om vi ser ur skolans synvinkel är den gynnsam för de studerande.

Kula säger att det råder en positiv konkurrenssituation bland de studerande.

- De peppar och uppmuntrar varandra.

Men en faktor som Kula absolut tror har en betydelse är att för tre år sedan läste och begrundade man en undersökning som handlar om hur man kan bli bättre.
Undersökningen blev en början till att analysera vad skolan kunde göra för att studerande skulle kunna prestera bättre.

- Det här utmynnade i "Kodknäckaren".

Det är en skrift som alla gymnasiestuderande får när de börjar.

- Vi skapade ett skolspråk, ett gemensamt språk oberoende ämne. Det här gör att de vet vad de ska göra. Ska de skriva en recension så skriver de en, ska de analysera så analyserar de, och så vidare. I studentskrivningarna kan de analysera frågan först så de vet vad de ska göra, men det är klart att det behövs kunskap också.

De svenska gymnasiernas placeringar bland alla gymnasier då medeltalen i de obligatoriska ämnena i v

  • 13) Kotka svenska samskola
  • 17) Gymnasiet Lärkan
  • 19) Kristinestads gymnasium
  • 21) Vasa övningsskola
  • 25) Gymnasiet Grankulla samskola
  • 26) Topeliusgymnasiet i Nykarleby
  • 29) Katedralskolan i Åbo
  • 34) Pargas svenska gymnasium
  • 48) Borgå gymnasium
  • 49) Sibbo gymnasium
  • 51) Mattlidens gymnasium
  • 53) Brändö gymnasium
  • 78) Hangö gymnasium
  • 80) Vörå samgymnasium
  • 88) Virkby gymnasium
  • 91) Ålands lyceum
  • 94) Svenska samskolan i Tammerfors
  • 117) Kronoby gymnasium
  • 118) Tölö gymnasium
  • 123) Karis-Billnäs gymnasium
  • 129) Ekenäs gymnasium
  • 130) Karleby svenska gymnasium
  • 163) Kyrkslätts gymnasium
  • 164) Kimitoöns gymnasium
  • 165) Gymnasiet i Petalax
  • 166) Pedersöre gymnasium
  • 184) Svenska Privatskolan i Uleåborg
  • 192) Björneborgs svenska skola
  • 193) Närpes gymnasium
  • 194) Korsholms gymnasium
  • 226) Lovisa gymnasium
  • 243) Vasa gymnasium
  • 280) Jakobstads gymnasium
  • 325) Helsinge gymnasium
  • 339) Rudolf Steiner skolan i Helsingfors
  • 393) Vasa svenska aftonlärover