Men det handlar om naturvård – träden skadas medvetet för att gynna den biologiska mångfalden.

– Arter som behöver kolonisera gamla ekar ligger risigt till eftersom miljontals ekar höggs bort på 1800-talet. Det är något som vi kommer att få betala priset för framöver, därav denna något märkliga satsning på att skada träd, säger ekologen Jonas Hedin vid länsstyrelsen i svenska Kalmar.

Det kallas veteranisering och innebär att träden ska åldras i förtid. Träden utsätts för fejkade blixtnedslag, hackspettshål, grenbrott och karvande i barken som ska likna de skador som en gnagande häst kan orsaka. Det råder nämligen brist på halvgamla ekar och därför ska åldrandet påskyndas hos "unga" ekar som börjar närma sig 80-årsåldern.

500 arter

En riktigt gammal ek på 400–500 år är som ett mycket tättbefolkat hyreshus – här kan 500 olika arter rymmas, till exempel mossor, lavar, svampar och insekter, varav många är rödlistade.

– Finns det då inget ersättningsträd i närheten har vi skapat en fälla. Det finns ingenstans för alla de här arterna att ta vägen. När väl trädet dör så är de borta, förklarar Måns Bruun på länsstyrelsen i Skåne.

I Skåne pågår veteranisering av 300 träd och senare i år inleds samma arbete i Blekinge, Kalmar, och Östergötlands län på ytterligare 1 200 träd. De träd som angrips på detta sätt av arboristerna är sådana som står i närheten av gamla ekar och annars hade gallrats bort.

Blir upprörda

– En del blir upprörda över att vi skadar träd. Men om du gallrar och hugger bort trädet och skickar det till industrin så har du gjort något som är mer drastiskt, säger Johans Hedin.

Den vetenskapliga grunden är än så länge skral. Men redan har forskare kunnat se att rödlistade arter i större utsträckning dras till ekar som det borrats hålrum i än ekar som fått stå orörda. De undersöker också lavfloran på veteraniserade träd och vilka insekter som dras till dem. Efter sommaren presenteras preliminärt resultaten av en första studie.

– Men jag brukar skämta om att det är först när jag går i pension om 20 år som vi får reda på om vi gjorde rätt eller fel, säger Jonas Hedin.