Den traditionella idrottaren var en längdåkare eller långdistansare som alltid berättade om att göra sitt bästa. Det här var något helt annat, även lite irriterande. Och bilsport, är det inte något där motorstyrkan avgör, snarare än sisun? Hjälper rattandet ens en att uppehålla reserviststatus? Och skapar inte tävlingarna föroreningar?

Alla dessa frågor förekom då Keijo "Keke" Rosberg fick sitt genombrott i formel 1-VM och ganska snabbt blev såväl världsmästare som Finlands mest kända idrottare. Senare hjälpte han Mika Häkkinen och sin son Nico Rosberg att bli världsmästare.

Före VM-guldsäsongen 1982 var Keke ofta starkt kritiserad, eftersom hans självsäkra uttalanden inte fick stöd i resultatlistorna. Få förstod vilka villkor som gällde i formel 1 och grenens öppet kommersiella prägel störde många. Mannen är ju en enda stor bubbla, tyckte en del.

– De journalister, som gjorde sig besväret att se loppen på plats, rapporterade i huvudsak realistiskt om vad det var frågan om, sade Keke.

Idrott eller inte?

Då Keke skrev på för Williamsstallet nådde han allt bättre resultat. Ändå satte inte ens VM-guldet stopp för de mest negativa kritikerna. Mannen vann ju bara en tävling på hela säsongen! Hur kan han då vara världsmästare, då det kördes 16 lopp?

Kekes mästarsäsong bjöd på motorer både med och utan turbo. Kekes Williams-Cosworth hade ingen turbo, men han tog många extra VM-poäng för att snabbare bilar med turbomotorer tvingades bryta. Rosberg höll också för trycket i sista deltävlingen i Las Vegas, där hans femteplats med viss marginal räckte för att ta hem VM-titeln.

Efter att ha tagit hem titeln utsågs Rosberg till årets idrottare i Finland. Utmärkelsen diskuterades inte bara på sport- och insändarsidorna, utan även ledarredaktionerna tog ställning.

– För mig spelar det ingen roll om formel 1 ses som idrott eller inte. Jag själv ser det som idrott och hoppas på att den som bildar sig en uppfattning i frågan sett åtminstone ett grand prix, sade Keke.

Han föddes i Solna 1948, växte upp i bland annat Uleåborg och Idensalmi och bodde i allmänhet utomlands medan karriären pågick.

– Men jag noteras hela tiden som finländare, bedyrade ändå Keke efter vissa försök av Sverige att få ta del av hans framgångar.

Segervilja

Rosberg tog sig upp i världseliten utan hjälp av några inhemska förebilder eller föregångare. Förutom kompetensen bakom ratten utvecklade han också en bred kunskap om vad som behövs i kulisserna och klarade sig bra som affärsman efter avslutad karriär.

Rosberg var extremt målmedveten både som förare och manager. Han lärde sig flera nya språk för att nå sina mål och som manager för Mika Häkkinen ska han i något skede ha förbjudit flickvänner för att fokus hela tiden skulle ligga rätt.

Rosbergs stil väcker fortfarande känslor både för och emot. Det är ändå lätt att utse honom till den viktigaste pionjären inom inhemsk motorsport.

Källor: Formula Keke 1986, Baas Oy, Keke Rosbergin elämä ja ajot, Ajatus kirja 2009, Yle Elävä Arkisto, Mika Häkkinen, Otava 2005, Formula 1 Grand Prix 1982, Tammi 1982.