Vasa centrum beskrivs i undersökningen Elinvoimamittaus (Livskraftsmätning) som kommersiellt starkt, koncentrerat och enhetligt.

Det är Martti Wilhelms på TietoJärjestelmäpalvelu Salokorpi som gjort livskraftberäkningen för centrumområdet. Metoden han använt kallas "vitality index" och avgränsar det levande centrumområdet, kartlägger och klassificera centrums affärsutrymmen, öppettider på lördagar, restauranger, vardagsföretag samt tomma affärsutrymmen.

Så här räknar man: subtrahera antal företag som betjänar lördagar med antalet tomma utrymmen och sätt talet i relation till kommunens invånarantal (x1000).

Det här ger enligt undersökningen Vasa ett livskraftsindex på 3,533. Den motsvarande siffran för centrum i samma storlek är Kouvola 1,339, Björneborg 2,518, Villmanstrand 2,62, Tavastehus 2,82, Seinäjoki 3,12 ja St. Michel 3,365. Det riksomfattande medeltalet är 3,06 %.

I beräkningen tar man med alla affärsutrymmen som har en egen ingång från gatan eller in i ett köpcentrum. De affärer och restauranger som betjänar på lördagar är en central indikator på affärscentrats livskraft.

Livskraftindexet är ett viktigt nyckeltal då man jämför städer sinsemellan. Vasas har även andra fina nyckeltal, till exempel är de så kallade lördagsföretagens andel av alla affärsutrymmen är i Vasa 56,4 procent vilket överstiger det riksomfattande medeltalet. Dessutom är affärernas andel i relation till restaurangernas i Vasa 71 procent, vilket räknas som en sund nivå. Antalet tomma utrymmen i Vasa centrum är 8,1 procent, vilket är rejält under det riksomfattande medeltalet, 13,4 procent.

Rekommendationen i undersökningen är att all framtida investeringar i stadens utveckling borde koncentreras kring den levande stadskärnan.