Debatt: Inte barnens bästa som styr

Det här är en argumenterande text. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I Korsholm behandlas som bäst nedläggning av småskolor. Det förefaller som att många politiker i Korsholm tagit ställning för lärcenter framom byaskolor. Det verkar som om det är pengar och missriktade visioner som styr politikers och tjänstemännens prioriteringar i stället för barnens och byns bästa.

Egentligen borde föräldrarnas åsikter och forskning i ämnet väga tyngst. Beslutsfattarna i Korsholm ska inte hindra befolkningen att ­diskutera en så viktig angelägenhet.

Föräldrahörande, som man ­borde hållit som första insats, har man valt att hålla som sista punkt. Folk är kunniga, välutbildade och engagerade. De ska ges möjlighet att ­höras och ges rimlig tid att påverka­ ­innan ett beslut tas. Nu är det endast ­några dagar mellan att föräldrarna hörs och att bildningsnämnden tar ett beslut.

Ett beslut som kan komma att påverka byarnas utveckling för all framtid.

Nedläggning av skolor ­engagerar folk, såväl här som i andra byar och länder. I Sverige har Jordbruks­verket finansierat projektet ”Små skolor i utveckling”, där ett av ­målen är att utveckla skolan som nav för bygdens utveckling.

Projektets slutrapport kommer till slutsatsen att det som krävs för att sänka stressnivån finns naturligt i den lilla skolan: förutsägbarhet, ­öppenhet och igenkänning. Ålders­blandade grupper gynnar elevernas sociala kompetens.

I slutrapporten konstateras ­också att skolorganisationen måste ses som en fråga för hela kommunen och på alla kommunala nivåer. Små skolor behövs för att upprätt­hålla god samhällsservice, särskilt på landsbygden.

Projektledaren för Små skolor i ­utveckling, Cecilia Andersson, konstaterar att skolbyggnader väldigt ofta beläggs med kostnader ­enligt schablonsiffror. I riktiga ­pengar ­kostar de här byggnaderna ­väldigt lite för kommunen och skatte­betalarna.

Enligt bildningschefen i ­Korsholm är det pedagogik och ekonomi som styr beslutet att bygga lärcenter. Därför är det relevant att se närmare­ på vad pedagogiska forskningen kommit fram till i ämnet småskolor ­kontra lärcenter.

Till exempel i artikeln ”Liten är naggande god – Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskning” ­baserar filosofie doktor Cynthia­ Reeves sig på 166 forsknings­rapporter från bland annat USA och ­Australien. Hennes slutsats är att elever från små skolor klarar sig bättre i fortsatta studier och i universitet. Elever i åldersblandade grupper har en positivare attityd till skolan, de har bättre självkänsla och bättre ledaregenskaper.

Reeves skriver också att flexibiliteten i den lilla skolan är viktigare än den stora skolans större utbud. ­Hennes forskning visar att det är ­relationerna mellan barn och vuxna som gör de små skolorna framgångs­rika. Små barns behov av trygghet är stort och trygghet känner de när ­personal och barn vet varandras namn.

Detta leder till eleverna i små skolor känner mera samhörig­het och engagemang och mindre utan­förskap.

Enligt Reeves kan man bara dra en slutsats: Den lilla skolan är bättre än den stora. Hennes ställningstagande stöds även i en nordisk forsknings­översikt, skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan (2014), skriven av Carl-Henrik Adolfsson universitetslektor vid Linnéuniversitetet.

Enligt Adolfsson erbjuder inte­ större skolor eleverna bättre under­visningskvalitet än små ­skolor. Skol­storleken verkar ha störst betydelse­ för de små barnen som generellt upplever bättre trivsel i mindre skolor.

De flesta undersökningarna­ som Adolfsson studerat pekar på den ­lilla skolans fördelar när det gäller elevers känsla av tillhörighet, del­aktighet och möjlighet att påverka. Han konstaterar också att elever i mindre skolor har en positivare inställning till skolarbetet.

Enligt Adolfsson verkar också ­lärarna ha en mer positiv inställning och bättre attityd till sitt arbete i en liten skola, vilket påverkar barnen positivt. Mobbning förekommer i lika stor utsträckning i såväl stora som små skolor, men kan vara ­lätta­re att upptäcka i en mindre skola.

Att små skolor fostrar ­toleranta samhällsmedborgare med större­ samhällsengagemang är något som såväl Reeves som andra forska­re kommit fram till.

I projektet ”Små skolor i utveckling”, som jag hän­visar till ovan, ­citeras Ragnvald Kval­sund, pro­fessor i pedagogik vid ­Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet. Enligt Kvalsund blir elever i små skolor mera toleranta då de lär sig samarbeta med varandra oavsett ­ålder, kön och intressen.

Reeves å sin sida betonar att barn i små­skolor deltar flitigare i verksamhet utanför skolan och barn som deltar i fritidsverksamheter är framgångsrikare i skolarbetet. Dess­utom är ­föräldrarna mer engagerade i små skolor.

Forskningen jag hänvisar till menar samstämmigt att de flesta barn mår bäst i små skolor. I ett samhälle med hög stressnivå måste vi värna om barnens och ungdomarnas hälsa och välbefinnande.

Vi kan tillsammans göra Korsholm till en bra kommun där invånarna är nöjda med hemkommunen. Det kan vi uppnå genom att diskutera med invånarna och fråga dem hurudan skola de vill ha. Behoven och önskemålen kan vara olika i byarna och det är helt ok.

Lärcenter finns i Solf och ­norra Korsholm. I Kvevlaxområdet har vi nu en enastående möjlighet att ­skapa ett levande lokalsamhälle med småskolor. Så att de ­föräldrar som vill ha ­sina barn i småskolor den valmöjlig­heten och de föräldrar som vill ha sina barn i lärcenter har den möjlig­heten. Samtidigt blir Korsholm en mer attraktiv kommun för inflyttning.