Investeringsanslagen i Vasa är på väg att höjas med nästan 30 procent, från 35 till 45 miljoner euro per år i snitt.Enligt Jari Karjalainen, tf ekonomidirektör i Vasa, är stadens investeringsbehov för stort. Han vill inte att investeringarna försätter staden i kris (VBL 28.5). Stadens totala lånebelopp kommer i slutet av året att vara 270 miljoner euro. Det är mer än 3 800 euro per Vasabo. Går räntorna upp med en procentenhet så betyder det 2,7 miljoner euro per år och det är bort från någonting annat.

Utvecklingen i Finland kännetecknas i dag av en kamp mellan regioncentra. I stället för att sitta och titta på vad som händer har Vasa långsiktigt velat positionera sig bland de främsta. Det innebär omfattande satsningar på alla samhällsområden, och det kostar, på gott och på ont. Men trycket på att öka investeringsanslagen är nu högt. Markku Järvelä, tekniska sektorns direktör, kalkylerar på sikt (2020 och framåt) med en investeringsnivå på 45 miljoner euro per år.

Samtidigt har de senaste årens balanseringsprogram lett till en hög reparationsskuld. Reparationsskulden handlar om att gator är i dåligt skick och att byggnader måste renoveras. Dessutom finns stora projekt som sätter press på investeringsbudgeten de kommande åren.

Ser vi stadens egna projekt är det förbindelsevägen, hamnen, kommunaltekniken och vattenförsörjningen samt grundskolor och daghem som kräver mest. Andra stora investeringsobjekt är Wasa Station och Kvarkenfärjan som likt förbindelsevägens förbättring kostar mellan 100 och 200 miljoner euro. För att inte tala om eventuella Gigafactoryprojekt.

Kostnaden för grundvattenledningen från Kurikka är i storleksklassen 25–30 miljoner euro. För ishallen har det talats om en renovering på drygt tio miljoner euro men någon slutlig kalkyl finns inte ännu. För perioden 2018-2021 innebär detta investeringar för drygt 206 miljoner euro, och i den summan ingår exempelvis inte Wasa station, Kvarkenfärjan eller Gigafactory. Årsbidraget för samma period uppskattas till cirka 180 miljoner euro. Det betyder att staden måste låna minst 27 miljoner men troligen 57 miljoner euro för att finansiera investeringarna.

I praktiken försämras dessutom årsbidraget i takt med att investeringarna förverkligas och driftskostnaderna kräver sitt. Förverkligas dessa investeringar har staden år 2021 en lånebörda på cirka 330 miljoner euro eller 4 700 euro per invånare. Till detta kommer ytterligare stadskoncernens investeringar: det vill säga Wasa station, Kvarkenfärjan och grundvattenledningen från Kurikka. Dessa projekt höjer totalt sett stadens risktagning till mycket höga höjder.

I Wasa Stations fall bär staden den finansiella risken även för den privata insatsen i bolaget. Orsaken är att den privata finansiären, i det här fallet Lemminkäinen, har ett avkastningskrav på sin insats. Avkastningskravet är ännu inte fastslaget, men det är realistiskt att räkna med minst tre procent i dagsläget, eller 300 000–600 000 euro per år. En procentenhet motsvarar 100 000 euro.

Det skulle säkert inte vara omöjligt att få ett företag att stå för hela investeringen med det avkastningskravet. Men det skulle bli för dyrt. Sedan kan man fråga sig vilket typ av företagande detta är ifall det inte kräver risktagande och att staden garanterar byggarna en fast avkastning på satsat kapital? Är det då inte billigare för staden att låna av banken?

Eftersom Vasa har en stor del av sin verksamhet placerad i stadskoncernen kompletteras stadsstyrelsen med en ny och tredje sektion, koncernsektion, då den nya fullmäktigeperioden börjar den 1 juni. Kompletteringen är mer än välkommen eftersom den ökar transparensen och de förtroendevaldas möjligheter att skapa sig en helhetsbild av stadens fögderi.

Staden är majoritetsägare (ägarandel över 50 procent) i 23 bolag. De omsätter totalt 210 miljoner euro. De fyra största är Vasa Elektriska, Pikipruukki, Vasa yrkeshögskola och Stormossen. Deras sammanlagda omsättning är 198 miljoner euro.

Nu ska koncernen också ta ansvaret för Wasa station, Kvarkenfärjan och grundvattenledningen från Kurikka, Sotehuset inte att förglömma. Projekt för 100-tals miljoner euro.

De politiska beslutsfattarna på nationell och lokal nivå gör allt för att stärka den egna regionen. Det pågår en form av regional urbanisering där det mesta centraliseras till regionens ”huvudstad”.

Det är också ur det perspektivet man ska se de olika reformerna och exempelvis Centerpartiets maktpolitiska ambitioner att stärka de ”egna” regioncentra med omfattande jour eftersom detta totalekonomiskt sett kan förbättra en regions konkurrenskraft.

Jari Karjalainen vill inte förringa betydelsen av de så kallade dynamiska effekterna som investeringarna medför, som fler jobb, ökad köpkraft och ökad konsumtion som skapar större efterfrågan. I bästa fall betalar investeringen sig tillbaka, säger han. Trots att staden har Vasa elektriska som garant för en god soliditet i räkenskaperna är det ändå givet att de förtroendevalda kan känna oro för denna enorma investeringstakt. Vad göra? Vinna eller försvinna?

Budgetramen för nästa år är det stora ärendet när nya fullmäktige sammanträder för första gången den 12 juni. Den nuvarande styrelsen behandlar budgetramen under sitt sista möte den 5 juni. Sedan går budgetprocessen vidare med nya styrelsen och fullmäktige.