Finland kunde ge utbildning, men Finland kunde inte ge jobb. Det var också en av orsakerna till att 27-åriga Malaxbon Veronica Stenroos flyttade till Stockholm för ganska exakt ett år sedan. – Det fanns inte så stora chanser att få fast jobb i Finland. Jag sökte jobb överallt i norra Europa och till slut blev det Stockholm.Statistikcentralens utvandringsstatistik, som börjar 1990, visar att aldrig tidigare har så många lämnat landet. Också då man ser på Österbotten ökade utvandringen kraftigt i fjol. Det är de unga, österbottniska kvinnorna som toppar listorna. 2015 flyttade 154 österbottniska kvinnor i åldern 20–29 utomlands. I fjol var de 248. Och det är kommunerna Kristinestad, Larsmo och Jakobstad där antalet utvandrade kvinnor ökade mest (VBL/ÖT 27.5). Även utflyttningen av män i åldern 25–34 år var rekordhög.

Men det är uttryckligen unga kvinnor som åker. Den typiska österbottniska utvandraren dessutom välutbildad – utexaminerad från Hanken i Vasa – och hon har flyttat till Sverige.

Att det är de med utbildning som far nu kan man också se i statistiken. Studiestäderna Vasa och Jakobstad har många utvandrare, och särskilt unga kvinnor. För Jakobstad gäller enligt demografen Jan Saarela på Åbo Akademi i Vasa, att staden alltid varit orienterad mot Sverige, men särskilt för Vasa har karaktären av studieort betydelse. Landskommunerna kan antas gå miste om fler unga än statistiken visar, men de lämnar landet via studieorten, som de haft som senaste hemort.

Trots att det är högre utbildade som utvandrar nu än tidigare, menar Saarela att man inte kan tala om en systematisk brain drain, hjärnflykt, ännu. Dessutom ska man komma ihåg att det är graden av återflyttning som avgör. Men utbildning, kvinna och Sverige är alla faktorer som minskar benägenheten att flytta tillbaka.

Enligt Jan Saarela kan detta bli ett demografiskt problem. Det demografiska problemet är barnafödandet, och då speciellt för finlandssvenskarna. – Moderns språk är den främsta determinanten (oberoende variabeln) för hur barnen språkregistreras, säger Saarela (VBL/ÖT 27.5).

Det ska ändå sägas att även om utvandringen bland Österbottens unga kvinnor har ökat med hälften på ett år, är det inget enormt problem ännu.

Flyttningen från Österbotten inom landet är fortfarande nästan tiofalt större än utvandringen. Men den har inte ökat nämnvärt. Ändå visar den ökande utvandringen och den höga mobiliteten inom landet på ett oroväckande sätt att vi inte klarar av att erbjuda våra unga välutbildade kvinnor och män tillräckligt intressanta utmaningar i Österbotten. Därför är det oerhört viktigt att vi regionalt kan bygga upp framtidsbranscher som får våra unga att stanna kvar eller åtminstone återvända efter en tid på annat håll.

Veronica Stenroos har redan nu ett etablerat liv i Stockholm. Hon har ändå inte stängt dörren helt för hemlandet, eftersom det finns en annan form av trygghet i Österbotten.

Men då behövs jobb, fast jobb.