I församlingshemmet vid grekisk-ortodoxa kyrkan i Cambridge är optimismen stor.
"Här vinner Liberaldemokraterna" skriks det ut på kaxiga valskyltar i ilsket orange à la vägarbete.
– Stödet för oss är väldigt stort. Till och med de som säger att de inte ska rösta på oss är vänliga, säger Emma Bates från partiets lokalavdelning i den anrika universitetsstaden vid floden Cam.
Politisk studentstad
"Libdems" har länge varit Storbritanniens mest EU-vänliga parti. På senare år har det inte direkt varit någon fördel, när EU-skepsisen blivit allt starkare bland såväl väljarna som övriga partier och nästan hela den brittiska tidningsfloran.
De tre senaste årens val – till EU-parlamentet, det brittiska parlamentet och så själva folkomröstningen om EU – har varit tunga att bära.
Men nu är en vändning på gång. Och Cambridge, där en stor majoritet av väljarna i fjol röstade för att vara kvar i EU, ska bli ett av de ställen som visar vägen.
– Det här är en väldigt politisk stad. Vissa har resignerat, men det finns oerhört många människor här som fortfarande är väldigt besvikna och som kommer att rösta för att visa sin ilska, säger Bates när TT hälsar på.
"Spektakulärt dumt"
Tanken är att det ska leda till att Julian Huppert återfår det mandat i parlamentets underhus som han förlorade för två år sedan.
– Jag är ganska optimistisk. Många som har röstat Labour är besvikna på (partiledaren Jeremy) Corbyn för hans sätt att hantera brexit. Och många som röstat konservativt tycker att Tories håller på att bli alldeles för högervridet, säger 38-åringen, som valdes in i parlamentet 2010 men sedan åkte ut igen 2015 med blott 600 rösters marginal.
Även om Huppert nu hoppas på comeback hade han faktiskt hellre sett att valet kommit senare – då det enligt hans åsikt kommer att stå klart hur fel det var att rösta för ett EU-utträde.
– Det var spektakulärt dumt gjort. Det är svårt att komma på något land som skadat sig självt på samma sätt. Vi har klivit ut över klippkanten, men vi har inte börjat falla ännu och definitivt inte nått botten. När historikerna kommer att berätta om den här tiden så kommer brexit att vara det de skriver om, säger Huppert.
Optimism - trots allt
För Liberaldemokraterna dominerar brexit-frågan totalt i valrörelsen.
– Det är ju inte bra att andra saker inte hörs. Men problemet är bara det att brexit kommer att få konsekvenser för allting. Vi kommer att bli oerhört mycket fattigare. Vi kommer inte att ha pengar till utbildning och sjukvård och alla möjliga viktiga saker, hävdar Emma Bates.
I Cambridge, med sin höga utbildningsnivå, sina internationella kontakter och många teknik- och forskningsföretag, är det många som tycker likadant. Samtidigt är staden inte särskilt representativ för resten av Storbritannien.
I bästa fall lär Liberaldemokraterna kunna hoppas på att kanske nå upp i ett 30-tal parlamentsplatser totalt.
Emma Bates väljer ändå att vara optimist inför framtiden.
– Se på (EU-och invandringsfientliga) Ukip. De har bara haft ett mandat i parlamentet och ändå fått vad de velat. Så det visar att även ett litet parti kan lyckas, säger Bates i Cambridge.
Liberaldemokraterna
- Storbritanniens Liberaldemokrater grundades som parti 1988, då det tynande lilla Liberala partiet – med ursprung i 1700-talets "Whigs" – gick ihop med det socialdemokratiska parti, SDP, som brutit sig ut ur Labour 1981.
- Under partiledarna Paddy Ashdown, Charles Kennedy och Nick Clegg fick partiet mellan 20 och 60 parlamentsmandat och strax under 20 procent av rösterna i parlamentsvalen 1992–2005. Efter en liknande siffra i valet 2010 gick Liberaldemokraterna för första gången in i en regeringskoalition med Clegg som vice premiärminister under Konservativa partiets ledare och premiärminister David Cameron.
- EU-valet 2014 blev dock ett stort bakslag då partiet tappade 10 av sina 11 mandat i EU-parlamentet. Året därpå gick det ännu sämre i det brittiska parlamentsvalet med ett ras från 56 till 8 mandat. Efter det valet avgick Clegg och ersattes som partiledare av Tim Farron (född 1970).