– Det här är precis den sortens agerande som IS via sociala medier uppmanat sina anhängare att genomföra, säger Ruohomäki.
I Manchesterdådet för en vecka sedan användes en bomb och gärningsmannen agerade veterligen ensam. Nu användes fordon och det var tre gärningsmän, men enligt Ruohomäki spelar det inte så stor roll om det är en eller flera gärningsmän.
– Mönstret är det samma hur som helst.
Han fäster uppmärksamhet vid att fem större terrordåd utförts i Europa inom ett år.
– Vi lever i en era av islamistisk terror.
Andra generationens terrorister
Så varför drabbas Europa nu så ofta? Ruohomäki säger att en andra generation av jihadister nu blivit aktiva i och med konflikterna i Irak och Syrien. En annan förklaring är den islamistiska propaganda som sprids på de sociala medierna.
Han säger att det enligt underrättelsetjänsterna finns 400–500 jihadister i Europa som kan klassas som mycket farliga och som har militär erfarenhet, framförallt från Syrien. Å andra sidan finns det också jihadister som vuxit upp i Europa. Till exempel mannen som slog till i Manchester.
– De övertygas av den islamistiska hatretoriken som angriper de västerländska liberala och demokratiska värderingarna.
Han säger att det är svårt att göra uppskattningar om orsakerna till radikaliseringen, för varje fall är unikt. Men han undertecknar inte att det endast är utslagna eller personer med mentala problem som utför dem.
– Det är fullständigt struntprat. Bland dem finns också personer som kommer från en bra social bakgrund och som har bra utbildning och bra förutsättningar i livet.
Kan inte förbjuda skåpbilar och köksknivar
Kapten Antti Paronen som är forskare på Försvarshögskolan säger att attacken tyvärr var förutsägbar.
Han påminner om att både IS och al-Qaida har uppmanat till liknande attacker under ramadan.
– För det andra är det tyvärr väldigt enkelt att utföra de här attackerna. Attackerarna var ju endast beväpnade med knivar och med fordonet som de använde för att köra på folk.
– Mycket vardagliga föremål har alltså gjorts till terrorredskap.
Att hindra attacker av det här slaget är praktiskt taget omöjligt.
– I princip borde man förbjuda skåpbilar och köksknivar. Det är omöjligt att bevaka allt.
Och lika omöjligt är det att bevaka alla potentiella gärningsmän. Paronen säger att den brittiska underrättelsetjänsten i praktiken behöver 30 personer för att följa med en misstänkt.
Att hela händelseförloppet bara varade i åtta minuter tyder enligt honom på att myndigheterna varit väl förberedda.
– Man måste ta i beaktande att situationen varit kaotisk med mycket människor. Ändå lyckades man identifiera gärningsmännen mycket snabbt och eliminera dem.
Han säger att IS försöker aktivera sina anhängare som skapat sig ett fotfäste i Europa under en längre tid.
– De här attackerna kommer att ske även i fortsättningen. De förbereds mer eller mindre proffsigt och orsakar mer eller mindre skada.
Han överraskas ändå en aning över att Storbritannien drabbats så hårt inom en så kort tid.
– Kanske det vittnar om att nätverken som planerar de här attackerna i antal och kritisk massa vuxit sig så stora att det här nu är resultatet.
Så hanteras en attack i London
- Londonpolisen har beväpnade poliser som inom en kvart ska kunna nå alla delar av staden. Dessutom finns antiterrorstyrkan, som består av drygt 100 elitpoliser med förstärkningsvapen som bland annat kan vinschas ned från helikopter eller sättas in via snabbåtar. Styrkan, CTSFO, ska kunna slå mot komplicerade terrorattacker där exempelvis byggnader belägras.
- Cobra, Cabinet office briefing room A (kabinettens informationsmöteslokal A), beskrivs som ett nödråd, där högprioriterade frågor diskuteras över regeringens departementsgränser på Downing Street. Mötet koordinerar regeringens och myndigheters hantering.
- Den militära specialstyrkan SAS antiterrorenhet kan under vissa förutsättningar sättas in. Även brittiska underrättelsetjänsten MI5 uppger på sin sajt att den varit inblandad i insatser mot terrorhot både inom och utanför landet.
- Källor: The Guardian, The Telegraph, MI5
Tidigare dåd i Storbritannien
- Efter Långfredagsavtalet om Nordirland 1998 var Storbritannien under några år relativt förskonat från terrorkonspirationer. Men det ändrades i mitten av 00-talet.
- 2005, 7 juli: Fyra brittiska självmordsbombare, inspirerade av al-Qaida, utför attacker mot tunnelbanetåg och bussar i London. Över 50 människor dödas, fler än 700 skadas.
- 2009, mars: Två soldater skjuts till döds utanför en arméförläggning i Nordirland när de går ut för att ta emot en pizzaleverans. Real IRA, en utbrytargrupp från den numera icke krigförande Irländska republikanska armén, tar på sig attacken. Två dagar senare skjuts en polis ihjäl av en annan utbrytargrupp. Dåden väcker farhågor om att våldet återigen är på väg att blossa upp i Nordirland.
- 2013, 22 maj: Soldaten Lee Rigby huggs ihjäl av två män nära en arméförläggning i London. Vittnen säger att männen uppmanade dem att filma och skrek "Allahu akbar" (Gud är större).
- 2016, 16 juni: Den brittiske parlamentsledamoten och Labourpolitikern Jo Cox skjuts till döds av högerextremisten Thomas Mair. Han döms senare till livstids fängelse.
- 2017, 22 mars: Fem människor dödas och över 50 skadas när 52-årige britten Khalid Masood kör på ett stort antal människor på Westminster Bridge i London.
- 2017, 22 maj: 22 människor dödas när en sprängladdning utlöses efter en konsert med den amerikanska stjärnan Ariana Grande i Manchester.