Myllyniemi och Kasper Buckbee har bott och studerat i Edinburgh i fyra år. Under den tiden har de fått uppleva folkomröstningen om skotsk självständighet hösten 2014 samt brexitomröstningen för ungefär ett år sedan. Deras bekantskapskretsar består främst av andra internationella studenter och bland dem diskuteras valet nästan inte alls.
– Vi är ett ganska internationellt gäng på min skola, det finns ganska få skottar där, och dessutom diskuteras politik överlag inte just alls, säger Buckbee som ska bli ingenjör.
Myllyniemi, som studerar matematisk fysik, håller med.
– Under folkomröstningen om självständigheten märktes kampanjerna tydligare, säger han.
Buckbee tror att de dämpade känslorna främst beror på att brexit och USA:s presidentval varit så stora nyheter under det senaste året.
Buckbee och Myllyniemi uppger att intresset för skotsk självständighet också verkar ha dämpats efter brexitbeslutet eftersom en eventuell folkomröstning skulle innebära nya diskussioner om huruvida Skottland borde vara med i EU eller inte.
– Det skulle innebära så stor osäkerhet att folk kanske vill att allt stabiliseras först, säger Myllyniemi.
Allmänt sett upplever Buckbee och Myllyniemi att brexitförhandlingarna och valet inte direkt berör dem eftersom de inte får rösta i valet.
Brexit orsakar besvär
För Lili Sandelin ser situationen väldigt annorlunda ut. Hon har bott i Skottland i 22 år, är gift med en skotte och driver ett eget filmproduktionsbolag i Edinburgh.
– Jag flyttade hit genast efter studenten, studerade, fick ett jobb, träffade min man och har nog inga planer på att flytta härifrån, säger Sandelin.
Hon och hennes man skulle gärna köpa en egen bostad men eftersom Sandelin inte är brittisk medborgare och brexit orsakar stor osäkerhet vill bankerna inte bevilja paret bolån.
– Vi har haft så stora besvär på grund av brexit. Jag jobbar inom mediebranschen och mitt bolag gick precis miste om ett stort filmprojekt eftersom vi inte fick europeisk finansiering.
Sandelin upplever att hon inte heller direkt kan påverka situationen på något sätt eftersom hon inte får rösta i det kommande valet.
– Om de konservativa tar en stor vinst kommer saker och ting ändras i Skottland. Vi brukar säga att det finns färre konservativa politiker i Skottland än pandor.
Sandelins bekantskapskrets består till stora delar av andra mediearbetare och universitetsanställda.
– De anser alla att Skottland borde vara självständigt och att regeringen borde bestå av SNP eller de gröna.
Hon ser det som ganska sannolikt att en ny folkomröstning om självständigheten ordnas, framför allt om Theresa May fortsätter som premiärminister.
– Men Skottland kommer nog inte tillåtas att bli självständig eftersom det vore ett politiskt självmord för Storbritannien. London klarar sig inte utan Skottland.
Sandelin vill inte heller ansöka om medborgarskap nu eftersom allt är oklart och hennes juristbekant hade avrått att agera förrän läget har stabiliserat och klarnat upp.
– Ett alternativ för oss är att flytta till Finland en tid och se vad som händer.
Ovetskapen och väntandet känns frustrerande för Sandelin.
– Det är så många människor som påverkas: familjer och deras barn som ska börja i skolan, alla arbetsmöjligheter – det är ett politiskt spel.
Okunskap och längtan efter förändring
Sandelin anser att folket varit ute efter förändringar men har inte riktigt vetat hur förändringarna kunde åstadkommas och då har många proteströstat.
– Många har fattat beslutet utgående från enstaka löften utan att egentligen känna till vad ett parti står för i allmänhet.
Hon nämner de fattiga stadsdelarna i östra Glasgow som exempel. Området har traditionellt alltid röstat på Labour och senare på SNP, men i det senaste lokalvalet röstade området på en konservativ ledamot.
– Skottarna kunde nu trycka på regeringen så att de fick större inflytande i sina egna ärenden, säger Sandelin.
Möjligheterna att öka bestämmanderätten märks också i valkampanjerna, framför allt bland SNP.
– De kör hårt på en halv självständighet och det skulle nog fungera bra eftersom skottar är så annorlunda än engelsmän. Under den senaste månaden har också många unga registrerat sig som väljare, de har liksom vaknat upp.
Sandelin befarar att en vinst för Tories kan leda till stora reformer som kan vara svåra att återställa.
Trots de negativa sidorna av brexit som berört Sandelin också personligen verkar hon ändå rätt positiv.
– Det är ganska spännande att leva i dessa tider – det pågår stora förändringar och det är intressant att tänka att allt det här utformar historien och hur Europa ser ut.
Finländare i Skottland
- De stora universitetsstäderna i Skottland lockar många finländare som vill studera i ett engelskspråkigt land men som inte kan eller vill betala de höga terminsavgifterna i England.
- EU-medborgare får studera avgiftsfritt i Skottland.
- Terminsavgifterna i England kan vara upp till 9 250 pund (cirka 10 500 euro) per år.
- Föreningen för finländare i Skottland, Scottish-Finnish Society, grundades i mitten av 1970-talet och ger bland annat ut nättidningen SFS Sanomat.