Men frågan är vart debatten tar vägen.

"Le Big bang", skriker Bretagne-tidningen Le Télégramme ut på måndagen.

"Macron har sprängt allt", konstaterar i sin tur högertidningen Le Figaro.

Inte sedan Charles de Gaulles dagar på 1950-talet har Frankrike sett ett så omkullkastande parlamentsval.

Visserligen landar president Macrons nybildade La République en marche (LREM) tillsammans med liberala Mo Dem "bara" på 32,3 procent av rösterna i den första valomgången.

Det räcker ändå för ett överlägset utslag i parlamentet. Experterna siar om mellan 415 och 455 platser till Macronisterna – av totalt 577.


Lågt deltagande

Än så länge är bara fyra kandidater formellt invalda i parlamentet – två LREM-kandidater och en vardera från högern respektive vänstern.

När övriga 573 valkretsar ska avgöras på söndag talar det mesta ändå för en flodvåg av Macron-segrar. På 512 platser väntar dueller mellan LREM:s kandidat och någon från något annat parti. Och i 446 av dessa är LREM-kandidaten "i ledningen" efter att ha fått flest röster i går.

Macrons framgång stärks ytterligare av det låga valdeltagandet, strax under 50 procent. Det gör att det bara i en enda valkrets blir en finalkamp mellan tre kandidater.

I övrigt är det en mot en som gäller, vilket lär gynna mitten-Macron, vars kandidater kan räkna med stöd från vänster där de ställs mot högern eller Nationella fronten, och från höger där de ställs mot vänstern.

Valresultatet i Frankrike

  • Så här föll rösterna i det franska parlamentsvalets första omgång:
  • Parti andel av rösterna i procent färdiga mandat väntat antal slutliga mandat
  • Republiken på väg/Mo Dem 32,3 2 415–455
  • Republikanerna/UDI 18,8 1 70–110
  • Nationella fronten 13,2 - 1–5
  • Det okuvade Frankrike 11,0 - 8–18
  • Socialistpartiet 7,44 - 20–30
  • övriga 16,8 1 7–12
  • Källa: Franska inrikesministeriet, opinionsinstitutet Ipsos.


Debatt på gatan?

Resultatet har redan skapat oro för vad som kommer att ske med den politiska debatten.

– Med 80 till 100 oppositionsledamöter finns det inte längre någon opposition. Var kommer den att finnas i stället? Jag är orolig för att den kommer att synas på gatan, oftast väldigt våldsam, ledd av extremvänstern, varnar högerpolitikern Jean-François Copé i tv-kanalen C News.

Macronisterna lovar dock att stå på sig.

– Vi kommer att utmana regeringen. Det är de folkvaldas uppgift att kontrollera vad regeringen gör. Vår uppgift är först och främst att bevaka nationens intresse, lovar Laetitia Avia, LREM-kandidat i Paris åttonde valkrets, till radiokanalen France Info.


Så fungerar valet i Frankrike

  • Valet till det franska parlamentet hålls i två omgångar, den 11 och den 18 juni.
  • 577 ledamöter väljs, i lika många valkretsar. Av dem finns 22 i franska områden utanför Europa och 11 väljs av franska medborgare utomlands. Totalt kandiderar 7 881 personer.
  • Kandidaterna representerar, i huvudsak, fem större partier: President Emmanuel Macrons mittenrörelse Republiken på väg (LREM), högerns Republikanerna (LR), Socialistpartiet (PS), vänsterns Det okuvade Frankrike (La France insoumise) samt högernationalistiska Nationella fronten (FN, Front National).
  • Bara fyra valkretsar avgjordes i första omgången, där det krävs att en kandidat får över 50 procent av rösterna, motsvarande minst 25 procent av antalet röstberättigade.
  • I övriga valkretsar hålls en avgörande omgång mellan de två kandidater som fick flest röster i första omgången, samt de som fått ett stöd av minst 12,5 procent av antalet röstberättigade. På grund av det låga valdeltagandet blir det dock en trekamp i endast en valkrets. I den avgörande omgången går mandatet till den som får flest röster.
  • I det nuvarande parlamentet hålls majoriteten av Socialistpartiet som har 280 mandat mot högerpartiet UMP, som bytt namn till Republikanerna, 194.
  • Källa: Landguiden, ui.se, Mediapart.fr