Länderna enades till slut om att betala ut 8,5 miljarder euro i stödlån, uppger en EU-källa för nyhetsbyrån AFP.

– Det finns en överenskommelse för programmet, säger källan efter mötet med de 19 finansministrarna i Luxemburg.

Grekland har länge väntat på utbetalningen från landets senaste nödpaket från 2015. Pengarna behövs akut i juli för att betala räkningar, men har hållits inne under lång tid i väntan på att den grekiska regeringen ska ha uppfyllt alla villkor.

Utlovar "klarhet"

Positiva ord har dock hörts redan under veckan från såväl Tysklands som Frankrikes finansministrar.

– Jag hoppas i dag att vi kommer att ta ett väldigt positivt steg framåt, som bygger på de stora insatser som grekerna har gjort, sade i sin tur eurofinansministrarnas ordförande Jeroen Dijsselbloem på väg in till mötet.

– I dag ska vi ge mer klarhet till Grekland och IMF – som bett om det – om hur vi kommer att gå vidare nästa år och beräkna vilka skuldlättnader som behövs, sade den nederländske finansministern på plats i Luxemburg.

EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici var för sin del mer filosofisk om möjligheterna för en lösning.

– Jag tror och jag hoppas det. Jag hoppas för att jag tror och jag tror för att jag hoppas.

Skuldlättning?

Men även om övriga euroländer och Internationella valutafonden (IMF) nu uppges ha gett klartecken är det inte givet att Grekland accepterar det. Regeringen i Aten vill nämligen också ha en tydligare uppgörelse kring hanteringen av landets enorma statsskuld, motsvarande nästan 200 procent av Greklands BNP.

Premiärminister Alexis Tsipras har varnat för att han annars kommer att kräva en behandling av skuldlättnadsfrågan vid nästa veckas toppmöte för EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel.

Dijsselbloem har dock betonat att några slutliga skuldlättnadsbeslut inte kommer nu.

– Vi har alltid sagt att det kommer att ske i slutet av stödprogrammet, mot slutet av nästa år, sade Dijsselbloem i Luxemburg.

Greklands skuld

  • Greklands statsskuld har svällt till 197 procent av BNP under de dryga sju åren av djup kris, bland annat då krisen raderat ut en stor del av landets BNP. Taket i EU:s stabilitetspakt ligger på 60 procent av BNP.
  • Långivarna inledde diskussioner om skuldlättnader för Grekland i fjol. Det som tagits upp hittills är möjligheten att förlänga löptider på lån, sockrat med förlängda perioder där befintliga lån är räntebefriade. Men då har euroländerna ställt krav på att Grekland först uppfyller alla reformkrav fram till det att det tredje stödprogrammet med nödlån till krislandet löper ut 2018.