Den parlamentariska kommittén bakom betänkandet föreslår att Ålands lagting ska få rätt att överta behörigheten att stifta lagar i ett antal områden. Som viktigast av de områdena kan ses kollektivavtal, arbetsavtal och annan lagstiftning om anställningsförhållanden, samarbete inom företag och pensionsskydd för alla andra än rektorer och lärare. Kommittén föreslår också att riksdagen ska kunna överföra lagstiftningsrätten i vissa områden till Åland med enkel majoritet, däribland arbetarskydd och medling i arbetstvister samt socialförsäkring.
Kollektivavtal på svenska efterlyses
Ålands lantråd Katrin Sjögren säger att arbetslagstiftningen diskuteras kontinuerligt på Åland.
– Ett stort problem är att det inte funnits översättningar av kollektivavtal på svenska. De kommer väldigt sent. En sak som med jämna mellanrum diskuteras är att Åland är ett service- och tjänstesamhälle med en annan näringsstruktur än i riket, säger Sjögren till FNB.
Hon påpekar att det åländska samhället är likadant som de övriga nordiska samhällena där allas åsikter måste beaktas.
– Företag är viktiga men minst lika viktiga är arbetstagarna. Vi har fackföreningar på Åland som driver deras intressen.
Hon säger att lagen – om den godkänns – inte innebär att lagtinget automatiskt övertar de områden som lagen tillåter utan att det krävs en prövning.
– Det blir en intern debatt på Åland med en konsekvensbedömning, vi måste se om vi har kompetens för det och vad det kostar.
Slopade söndagstillägg kan spridas
Fackcentralen FFC:s ordförande Jarkko Eloranta blir inte glad när han får höra om betänkandet.
– Jag tror inte att vi kan stå bakom det. Vi anser att vi måste ha samma lagstiftning på fastlandet och på Åland. Arbetstagarna måste få samma skydd, säger Eloranta till FNB.
Åländsk arbetslagstiftning kan ge till exempel Viking Line och Posten Åland konkurrensfördelar.
– Hotell- och restaurangbranschen vill ha ändrade villkor. Det förs en diskussion om söndagsjobb. Om det går igenom på Åland kan det spridas till fastlandet, säger Eloranta.
Berner nöjd med betänkandet
Kommunikationsminister Anne Berner som har hand om Ålandsfrågorna i regeringen säger att regeringen lovat ge sin proposition om Ålands självstyrelse våren 2018. Betänkandet skickas på remiss inom kort. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft i början av år 2022 då Ålands självstyrelse firar 100 år.
Berner är glad över att betänkandet är välutarbetat.
– Jag tror inte att det blir hemskt mycket ändringar, men jag kan inte ta klar ställning utan att ha fördjupat mig i själva betänkandet. Min utgångspunkt är att ju mera vi kan hålla oss till betänkandet, desto bättre kommer processerna att vara både i regeringen och i riksdagen
President Tarja Halonen som ledde kommittén säger att kommittén öppnat dörrarna och det är beslutsfattarna som beslutar om de vill ta steget in i det nya rummet.
– Jag tror nästan att den här propositionen räcker, säger hon.
Ålandskommitténs betänkande är skrivet i formen av en proposition.
Lättare för Åland få mera makt
- Ålandskommittén föreslår att lagtinget kan överta riksdagens lagstiftningsbehörighet på 18 områden, bland annat anställningsvillkor, arbetspensionsskydd, sjöräddning utanför handelsfarleder, folkbokföring, för- och släktnamn, föreningar, stiftelser, handelsregister, konsumentskydd, tillstånd för televerksamhet, apoteksväsendet samt mineralfyndigheter och gruvdrift.
- Kommittén föreslår att riksdagen ska med lagtingets samtycke kunna överföra lagstiftningsbehörighet med enkel majoritet gällande arbetarskydd och medling i arbetstvister, socialförsäkring, skatter och avgifter av skattenatur, annat befolkningsskydd är sådant som följer av försvarstillstånd och allmänna villkor för utlänningars och utländska samfunds rätt att äga och besitta fast egendom och idka näring.
- Kommittén föreslår också att det ska bli lättare att överföra rätt att uppbära skatter till Åland. Dessutom ska det nuvarande skattegottgörelsesystemet ersättas med en ny typ av skattekorrigering som ska vara smidigare än det gamla systemet och fungera som ett effektivare incitament för att utveckla Ålands skattekraft.
- Åland ska också få en bättre möjlighet att påverka frågor med åländskt intresse på riksnivå genom en ny mekanism där ett ärende vid behov kan beredas av den behöriga ministern, Ålandsministern, Ålands lantråd och statsministern, enligt förslaget.