Men lärarbristen skiljer sig över landet – och i gymnasiet har den minskat.

De 21 591 lediga tjänsterna utgör cirka 12,5 procent av de totalt 172 588 legitimerade lärarna som finns i Sverige.

– Redan vid samma period förra året låg lärarbristen på en hög nivå och det gör den nu fortsatt, säger Sara Svanlund, andre vice förbundsordförande i Lärarnas riksförbund, till TT.

– Man har inte riktigt kommit underfund med hur man ska tackla lärarbristerna. De åtgärder som skulle behöva göras har inte blivit gjorda, säger hon.

Geografiska skillnader

Enligt statistiken, som har tagits fram av förbundet, är de geografiska skillnaderna i antalet utannonserade lärartjänster stora.

I Gotlands län har antalet grundskollärare ökat med 52 procent jämfört med samma period förra året. I Kalmar län har antalet utannonserade tjänster minskat med 32 procent.

– Vi har en brist på lärare i olika skolformer och ämnen. Det är inte en generell lärarbrist, utan geografiskt. Lärare är olika benägna att flytta på sig, säger Sara Svanlund.

För att åtgärda lärarbristen anser hon att yrket behöver bli mer attraktivt, främst genom bättre arbetsvillkor och högre löner.

– Det behövs mer resurser till skolan. Regeringen har beslutat att ge 1,5 miljard kronor (154 miljoner euro) till skolan. Hela skolbudgeten är på 100 miljarder (10,3 miljarder euro) . Det är en liten del, vi önskar att de kunde satsa ännu mer.

Minskad brist

Antalet utannonserade lärartjänster på gymnasienivå har blivit färre jämfört med i fjol. Det tror Sara Svanlund beror på att stora barnkullar kommer underifrån i skolorna.

Att många nyanlända barn och ungdomar har kommit till Sverige har också bidragit till ett ökat behov av fler lärare.

– Eleverna på gymnasiet har varit färre. Det kan förklara varför fler lärare söks till grundskolan än till gymnasiet, säger hon.