– Dubbelt så många människor skulle i sin nuvarande livssituation hellre bo i centrala områden än vad det för närvarande gör, säger äldre forskare vid Finlands miljöcentral Anna Strandell.
Förutom unga och unga vuxna önskar sig äldre personer också närmare centrum och dess stora tjänstutbud. Drömmen om den lilla röda stugan och potatislandet har också förlorat sin dragningskraft hos 30–40-åriga barnfamiljer. Inom den gruppen har inställningen till centralt boende blivit klart mer positiv.
De mest centrala trivselfaktorerna i storstadsboende anser finländarna vara goda trafikförbindelser, hobbyförutsättningar och kulturutbudet.
Det som främst visar att stadskulturen och -identiteten förstärks är att finländarna räknade upp kafé- och restaurangtjänster och sorteringsstationer som de viktigaste tjänsterna.
– Det säger oss också att folk är nöjda med bastjänsterna inom bostadsområdena. Många tjänster har blivit digitala, säger Strandell.
Den första boendebarometern år 1998 var de tre mest efterlängtade tjänsterna banktjänster, matbutiker och posttjänster.
De flesta vill bort från betongförorterna
Den populäraste sortens bostadsområde är fortfarande småhusdominerade områden. Finländare önskar sig flera rad- och parhus nära städernas centrum.
– Där kan man uppfylla sina önskningar om både en egen gård och närliggande tjänster och fungerande kollektivtrafik, säger Strandell.
Att föra in småhus i städer skulle emellertid kräva utbyggnad av existerande bostadsområden, till vilket endast en tredjedel av deltagarna i barometern är positivt inställda.
Allt färre vill å andra sidan bo i höghusförorter. Det är ofta omgivningen och servicenivån som folk är missnöjda med, men områdets image spelar också en viss roll, uppger Strandell.
– Bara en dryg tredjedel av de som bor i förorter vill bo i en höghusförort. De flesta skulle vilja bo i ett område i centrum med mångsidig verksamhet omkring sig.
Förorterna uppskattas mest för sin naturomgivning, möjligheter till motion och trafiksäkerhet.
– Höghus- och småhusförorter är de säkraste för barn att röra sig i, tillägger Strandell.
En tredjedel skulle undvika ett mångkulturellt grannskap
För första gången redde barometern även ut finländarnas inställning till att bo i mångkulturella områden. Av deltagarna skulle en fjärdedel kunna tänka sig att bo på ett område där en stor del talar ett främmande språk. En tredjedel skulle å andra sidan inte kunna tänka sig bo på ett mångkulturellt område.
De mest positivt inställda till att bo i ett mångkulturellt område var 15–39-åriga ensamboende. I stora städer med fler än 100 000 invånare skulle de flesta inte ha något emot att bo på ett mångkulturellt område. Det är i mindre tätorter inställningen är mer kritisk.
Undersökningen gjordes i tätorter med fler än 10 000 invånare och över 3 000 15–84-åriga finländare deltog.
– Nya separata frågor i barometern år 2016 handlade om billöshet, social gemenskap och kulturell mångfald.
Så här genomfördes boendebarometern
- Boendebarometern undersökte boendemiljöers kvalitet och önskemål gällande boende.
- Enkätundersökningen gjordes i tätorter med fler än 10 000 invånare, av vilka det i Finland finns ett femtiotal.
- Cirka två tredjedelar av alla finländare bor inom stickprovsområdet.
- Cirka 3 000 15–84-åriga finländare svarade på enkäten.
- Undersökningen beaktade inte boendekostnader.
- Boendebarometern har publicerats vart sjätte år sedan 1998.