EU-kommissionen lade på onsdagen grunden för den framtida budgeten med en vitbok.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger sade att Storbritannien lämnar efter sig ett årligt budgethål på 10–11 miljarder euro.

– Flexibiliteten måste öka så att vi bättre kan svara på överraskande kriser, sade Oettinger under en presskonferens i Bryssel.

Medlemsländerna har en rad önskemål på hur budgetmedlen kunde användas i framtiden, vilket ökar trycket på förberedelserna.

EU-länderna förhandlar för tillfället om ett nytt asylsystem där länder som frivilligt tar emot asylsökande från de länder som bär den tyngsta bördan belönas ekonomiskt.

Det finns även förslag om att EU skulle satsa pengar på säkerhet och försvar. Kommissionen föreslog i juni att försvarsindustrin ska uppmuntras till samarbetsprojekt genom en satsning på en miljard euro i året från och med 2020. Kommissionen föreslår även 500 miljoner euro i året till försvarsforskning.

Hittills har merparten, över 70 procent, av EU:s budget på 150 miljarder euro gått lantbruk och så kallade kohesionsanslag till regionerna.

Att Storbritannien lämnar EU medför även ett slut på den långa kampen om medlemskapsrabatterna.

Oettinger sade på onsdagen att rabatterna för andra medlemsländer, bland annat Sverige och Danmark, kunde upphöra efter brexit.

– Vi måste se till att slutet på Storbritanniens rabatt innebär att också de andra rabatterna försvinner, sade Oettinger enligt TT.

Storbritannien får sedan 1980-talet en rabatt på sin EU-avgift, ursprungligen framförhandlad med hänvisning till landets relativt lilla jordbrukssektor. Med åren har även Sverige och Danmark och andra nettobetalare till EU fått mindre rabatter på sin avgift.

Arbetet med budgetramarna för nästa årtionde är redan i full gång. Medlemsländerna måste nu besluta om de ska höja medlemsavgifterna eller skära ned utgifterna. Finlands regering anser att nettoavgiften inte får stiga.