De största stötestenarna i valfrihetslagen innefattar bolagisering av offentliga tjänster och problem med den regionala jämlikheten.

Grundlagsutskottet anser också att tidtabellen för det nya servicesystemet är orealistisk och att tidtabellen hotar basservicen.

– Valfrihetssystemet måste tas i bruk kontrollerat och så att reformen träder i kraft i olika etapper och inte med en gång, sade grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie (VF).

Enligt god förvaltningssed måste man nu höra experter på nytt, göra nya konsekvensbedömningar och utlåtanden och därefter föra ärendet på nytt till grundlagsutskottet, sade Lapintie. Enligt henne är det regeringen som ansvarar för den nya tidtabellen.

Enligt utskottet föreslår regeringen att man ska bolagisera många offentliga uppdrag på ett sätt som inte uppfyller de grundlagsenliga kraven om att offentliga förvaltningsuppdrag inte får ges till andra instanser än myndigheter.

Utskottet anser att grundlagen förutsätter att landskap själva kan producera social- och hälsovårdstjänster. Den offentliga makten måste ha reella möjligheter att säkra tillräckligt många tjänster i en situation där det inte finns marknadsmässiga skäl att producera en viss tjänst.

Valfrihetsmodellen måste tas i bruk på ett kontrollerat sätt och genom att reformen träder i kraft i olika etapper och inte med en gång, meddelar utskottet. Lagpaketet är en helhet och man kan inte riva ut olika delar ur den.