Enligt statsminister Juha Sipilä (C) framförde grundlagsutskottet fram så många förändringar i sitt utlåtande att en ny remissrunda är oundviklig.

De främsta frågorna som kräver en lösning är enligt Sipilä ett slopande av tvångsbolagiseringen samt kravet på att valfriheten införs stegvis. Grundlagsutskottets utlåtande omfattade dessutom flera enskilda observationer som även de kräver åtgärder.

– När listorna lades efter varandra stod det klart att ett enklare förfarande inte kommer på fråga, sade Sipilä.

Sipiläs utlåtande påminde rätt mycket om den åsikt som ordförande för grundlagsutskottet Annika Lapintie (VF) framförde på torsdagen. Lapintie sade att man i enlighet med god förvaltingssed måste höra experter på nytt, göra nya konsekvensbedömningar och utlåtanden samt därefter behandla ärendet på nytt i grundlagsutskottet.

Förutom statsminister Sipilä var det finansminister Petteri Orpo (Saml) och Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho (Sannf) som diskuterade på Villa Bjälbo. Enligt Sipilä har trion beslutat att föra reformen i mål.

Lagen klar först i slutet av året

Projektchefen för reformerna, understatssekreterare Tuomas Pöysti, uppskattade på torsdagen i en intervju med FNB att lagpaketet kommer att vara färdigt tidigast i november i fall det krävs en ny remissrunda. För att kunna ordna ett landskapsval i januari enligt tidtabellen skulle det enligt Pöysti kräva att behandlingen av regeringens olika förslag skiljs åt.

Det skulle innebära att landskapsreformen skulle avskiljas från lagen om valfrihet i vården, som inte gick igenom i grundlagsutskottet. Utskottet visade grönt ljus till alla lagförslag som hörde ihop med landskapsreformen.

Sipilä understryker att alla delar av reformen ska hållas med.

– För oss handlar det om en helhet. Hur den ska fås igenom i riksdagen och i vilken ordning är precis de frågor som ska beslutas om nästa vecka.

De krav som lagen om valfrihet ställer och vilken den slutliga tidtabellen är ska beslutas tillsammans med tjänstemännen under nästa vecka. Enligt Sipilä är det alltför tidigt att uppskatta tidtabellen för landskapsvalet.

– Vi har informationen om vad som måste korrigeras. Men vad det betyder tidsmässigt måste vi få ett svar på av tjänstemännen, sade Sipilä.

Samlingspartiet har ännu inte bildat åsikt

Att avskilja landskapsreformen och valfriheten är ett av de alternativ som ligger på tjänstemännens arbetsbord, sade inrikesminister Paula Risikko (Saml).

– Det är en sak som måste analyseras, hur mycket arbete det innebär och vilka förändringar som måste göras i olika lagar och hur det hela påverkar allting. Visst har de en koppling men hur stor kopplingen är ska nu bedömas.

Enligt Risikko har Samlingspartiet "absolut inte" bildat någon åsikt i frågan förrän tjänstemännen gett ytterligare information. Samlingspartiet har framhävt att valfriheten ska behandlas samtidigt i riksdagen som landskapsreformen.

Henriksson: "Ett gott tecken"

SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson anser att regeringens utlåtanden är ett gott tecken.

– Det här tyder på att man har kommit till insikt om att reformen är en stor omställning som kräver beredning och behöver få ta tid, säger Henriksson till FNB.

Enligt Henriksson är det viktigaste inte datumet utan att beredningen sköts omsorgsfullt.

– Valfriheten måste vara välgenomtänkt och fungera också i praktiken. Sipilä har rättat till det som andra ministrar hann säga under gårdagen. Ministrarna har vaknat till en ny verklighet.

Henriksson anser att det är viktigt att reformen behandlas som en helhet.

– Den börjar halta om man kör de olika delarna skilt. Innan man kan ordna landskapsval måste medborgarna få veta vad de röstar på.