Men Advokatsamfundet i Sverige är positivt inställda.

– Man ska inte överdriva problemen, säger generalsekreterare Anne Ramberg.

Sveriges regering väntas på torsdag besluta om att barnkonventionen ska bli lag, rapporterar SVT Nyheter. Flera juridiska instanser avstyrker förslaget och menar bland annat att formuleringarna i konventionen är för vaga för att tillämpas i domstol.

– Den ska snarare användas i politiska bedömningar när man stiftar lagar. Jag tror att det kan bli bekymmersamt att införa den som lag. Vi i domstolarna vill ha tydlig, lätt tillämpad lagstiftning, säger hovrättsråd Fredrik Wersäll.

Han ser en risk att domstolarna måste göra politiska bedömningar för att tolka barnkonventionen i lagform.

Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 och har då bundit sig att folkrättsligt försvara den. Tanken med att göra den till lag är att den skulle bli ett skarpare juridiskt verktyg och stärka barns rättigheter, enligt den statliga utredningen.

Advokatsamfundet har ställt sig bakom att göra konventionen till lag. Anne Ramberg, generalsekreterare för Advokatsamfundet, säger att hon har förståelse för invändningarna, men att det samtidigt är angeläget att slå vakt om barns rättigheter.

– Att göra barnkonventionen till lag är en teknik som vi inte är vana vid, men man ska inte överdriva problemen. Vi har andra lagar som också har mjukare formuleringar, som miljölagstiftningen och socialtjänstlagen, säger Anne Ramberg.

Hon tar upp Norge som positivt exempel där man har infört barnkonventionen som norsk lagstiftning.

Barnrättsorganisationen Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog tycker att det är glädjande att konventionen blir svensk lag.

– Utredningen som har föregått förslaget visar på ett otroligt tydligt sätt att barns rättigheter inte blir tillgodosedda i rättsprocesser, säger han.

Magnus Jägerskog säger att barns perspektiv ofta missas i till exempel vårdnadstvister och när barn omhändertas av vårdinstanser.

– Barn med psykisk ohälsa som har kontakt med vården berättar om att de inte får information. Beslut fattas över barns huvuden utan att de har förstått vad det innebär. Artikel 12 i barnkonventionen säger att i takt med mognad ska barn få vara delaktiga i beslut som rör dem. Det betyder inte att de ska bestämma allt men de har rätt att uttrycka sin åsikt.

Enligt förslaget ska konventionen bli lag 1 januari år 2020.

Barnkonventionen

  • FN:s konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.
  • Alla världens länder röstade för att barnkonventionens skulle antas i FN:s generalförsamling. I dag har alla länder förutom USA och Somalia ratificerat den.
  • Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt att förverkliga den.
  • Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990 som ett av de första länderna. i Finland trädde den i kraft 1991.