Omvärlden fördömer onsdagens attack mot parlamentet i Venezuela, då oppositionspolitiker slogs blodiga av regeringstrogna våldsverkare. Ledamöter barrikaderade sig för att komma undan den uppretade folkmassan, medan polisen passivt såg på.

– Våldet, utfört under firandet av Venezuelas självständighet, är ett angrepp på demokratiska värden som lyfts fram av de män och kvinnor som stred för Venezuelas självständighet för 206 år sedan, säger det amerikanska utrikesministeriets talesperson i ett uttalande.

– Jag fördömer den groteska attacken mot den venezuelanska (national)församlingen, skriver John Saville, Storbritanniens ambassadör i Caracas, på

Twitter.

Fem ledamöter slogs blodiga och fick föras till sjukhus, och hundratals personer satt fast i byggnaden under onsdagen. En av de skadade misshandlades så svårt att han tappade medvetandet, enligt nyhetsbyrån Reuters. Hans tillstånd är nu stabilt, uppger familjen.

Venezuelas president Nicolás Maduro tog senare avstånd från attacken och lovade att utreda saken – dock utan att kommentera det faktum att angriparna var anhängare av regeringen.

– Jag kommer aldrig att vara delaktig i några våldshandlingar, sade han i ett tal vid en militärparad i huvudstaden Caracas, enligt nyhetsbyrån AP. (FNB–TT)

Bakgrund: Krisen i Venezuela

Venezuela har bland världens största oljereserver och var under många år ett av de mer välmående länderna i norra Sydamerika. Den "socialistiska revolution" som lanserades i början av 2000-talet har, tillsammans med fallande oljepriser, skapat en djup ekonomisk kris.

2014 gick landet in i lågkonjunktur. Befolkningen har varit tvungen att åka till angränsande länder för att handla mat och medicin. I Venezuela ransonerar stormarknader mat och hushållsartiklar, men trots subventionerade priser är det många som inte har råd att köpa varorna.

Internationella valutafonden bedömde nyligen att inflationen kommer att nå 1 660 procent i år.

Krisen har lett till ökat tryck på den socialistiske presidenten Nicolás Maduro, som har omfattande befogenheter. Oppositionen skyller den svåra situationen på korruption och Maduros ekonomiska åtgärder för att tackla krisen. Omkring 90 människor har dödats i de upplopp och protester som dragit över landet de senaste månaderna.

Högsta domstolen beslöt i mars att frånta kongressen den lagstiftande makten – ett beslut som senare drogs tillbaka på uppmaning av landets säkerhetsråd och efter internationella fördömanden. (FNB–TT)

Källa: TT, Landguiden