Det första benet amputerades under knäet i april i fjol, det andra benet ett år senare.

– Nog var det ju underligt att foten var borta. Jag kunde inte göra så mycket, säger Voutilainen.

Tack vare två proteser och olika hjälpmedel fråntog operationerna inte 70-åringens rörelseförmåga. Han klarar sig självständigt i vardagen och kör även bil.

– Det blir ingen maratonlöpare av mig längre, med det behövs inte heller, konstaterar Voutilainen.

Rehabiliteringstjänsterna som Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite erbjuder, har sina fingrar med i spelet när det gäller Voutilainens situation. Efter båda operationerna fick Voutilainen hjälp hemma av bland annat sjukvårdare och fysioterapeuter.

Att vara hemma motiverar

Först måste man lyfta upp Voutilainen ur sängen på morgonen och sedan lägga honom i sängen på kvällen. Då protesen lades på plats fick han rehabilitering genom motion och olika hjälpmedel.

Dessutom sattes Voutilainens kost i skick. Nu följer mannen noggrannare med hur mycket socker han får i sig och klarar sig ensam hemma tack vare sina hjälpmedel. Han har heller inga planer på att sitta kvar i rullstolen.

– Jag har inte dragits in i mörkret och tänkt att det här är livets slut.

Voutilainen säger att hans rehabilitering hade gått långsammare om han hade varit på sjukhus och inte hemma. Hemma är motivationen att göra saker själv mycket större, säger han.

Många sorters kompetens samlad

Också områdeschefen Maija Juhola och servicechefen Anne Tunkkari vid Soite tror på rehabilitering hemma.

Enligt Juola har både forskning och erfarenheter från vardagen visat att i synnerhet äldre personers funktionsförmåga rasar under perioder på sjukhus.

År 2015 grundades i Karleby en mångprofessionell rehabiliteringsenhet som hjälper patienter hemma. Nu ska även andra kommuner i området gå med i systemet eftersom att social- och hälsovårdstjänsterna som Karleby stad erbjuder är en del av Soites verksamhet.

Ett stödpaket för personen som ska rehabiliteras skapas utifrån personens behov och det finns ingen övre gräns för hur mycket vård man kan få. Bland annat gör när- och sjukvårdare och fysioterapeuter besök hos klienten. En läkare leder helhetsvården.

Från matbordet till gymmet

Servicechefen Tunkkari påpekar att en stor fördel med rehabilitering hemma är att vårdarna lättare får en uppfattning om personens livsstil. Klienterna styrs också till olika dagsaktiviteter och motionsgrupper.

– Ofta kan orsaken som tagit en människa till sjukhuset vara det minsta av personens problem. Att ge kostråd kan verka banalt, men det är av betydelse.

Juola betonar att effektiv hemvård inte är ett av många sätt att skicka hem en människa, utan en rehabiliteringsform.

– Vi försöker få rehabilitera de personer som riskerar behöva vård dygnet runt efter en period på sjukhus, så att de kan leva ett fullödigt liv i sitt eget hem.