Och det lär dröja ett tag till – även om president Petro Porosjenko hoppas att landet ska ha gjort alla de åtgärder som krävs redan inom några år.
– Låt mig betona igen att det här inte betyder att vi omedelbart kommer att ansöka om medlemskap, absolut inte. Det betyder att vi bör göra ett realistiskt reformprogram, ett samarbetsprogram, och få fart på våra ansträngningar för att uppfylla kraven, sade Porosjenko då Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg besökte Kiev på måndagen.
Inga löften
Enligt Porosjenko har Ukraina och Nato enats om att göra upp en medlemskapsplan. Några löften om medlemskap ges dock inte från försvarsalliansen – även om Stoltenberg i alla fall betonar att saken ensamt är upp till Nato och Ukraina att avgöra.
– Alla länder har rätt att bestämma sin egen väg vidare, inklusive rätten att bestämma om de önskar vara med i en militärallians som Nato, sade Stoltenberg på presskonferensen i Kiev.
– Från Natos sida är viktigt att understryka att det är medlemsländerna i Nato och kandidatlandet som tar beslutet. Ingen annan har rätt att lägga sig i, fastslog Natochefen.
Motstånd i Moskva
Ryssland är dock föga roat av tanken.
Det skulle inte gynna stabilitet och säkerhet i Europa, kommenterade presidenttalesmannen Dmitrij Peskov i Moskva, enligt Reuters.
Tolv länder fanns med från start när försvarsalliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA. Därefter har ytterligare 17 länder tillkommit:
Medlemmarna i Nato
- 1952: Grekland och Turkiet.
- 1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).
- 1982: Spanien.
- 1990: Polen, Tjeckien och Ungern.
- 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.
- 2009: Albanien och Kroatien.
- 2017: Montenegro.
- Därutöver har för närvarande Makedonien, Bosnien-Hercegovina och Georgien status som "aspirantländer".