I en krissituation skulle då finska staten i sista hand bära ansvaret för att finansiera insättningsersättningarna.

I nuläget hör kundernas insättningar i Finland, Sverige, Danmark och Norge till Sveriges insättningsgaranti, eftersom huvudkontoret ligger i Stockholm.

– Vi har inga exakta siffror men sannolikt skulle de tillgångar som hör till insättningsgarantin till och med fördubblas jämfört med i fjol, beräknar ledande krishanteringsexpert Reima Letto på Verket för finansiell stabilitet.

Då skulle insättningsgarantin omfatta upp till 160 miljarder euro i stället för insättningar på cirka 80 miljarder euro som i slutet av 2016.

Nordeas besked om en eventuell flytt av huvudkontoret väntas inom kort.

Ansvar hos investerarna

Om en bank som hör till insättningsgarantifonden får betalningssvårigheter, kan man ersätta tillgångar som banken har på sina konton för upp till 100 000 euro per person eller samfund.

I en eventuell kris är det första alternativet ändå inte att använda insättningsgarantifonden.

– I en sådan situation skulle (EU:s) krishanteringsmekanismer komma in i bilden, vilket innebär att banken på sätt och vis omorganiseras internt, säger den konsultativa tjänstemannen Jaakko Weuro vid Finansministeriet.

Tanken är att bankens aktieägare och fordringsägare axlar bankens förluster i första hand och på det sättet kunde de förlora sina investeringar.

Insättningsgarantifonden tas i bruk först om bankens förluster är stora och investeraransvaret utsträcks till insättningsgarantin. Då söker man tilläggsfinansiering från bankinsättningarna. I ett sådant scenario skulle man ändå inte röra insättningar på upp till 100 000 som insättningsgarantin omfattar, utan insättningsgarantifonden skulle ta hand om insättarnas del.

"Extra buffert"

Nordeas flytt skulle sannolikt kräva att Finlands insättningsgarantifond utökas med några hundra miljoner euro.

Letto beräknar att förändringen inte skulle öka bankernas utgifter märkbart, eftersom fonden redan innehåller överskottspengar.

Finlands insättningsgarantitillgångar räcker ändå bara till att betala ersättningar till små banker. Fonden kunde ändå kräva tilläggsbetalningar av andra banker eller låna av dem om en bank skulle hamna i knipa.

– Det finns ändå alltid en risk att man ber staten om lån då man inte får finansiering från annat håll, säger Weuro.