– I byn skulle jag vara fiskare men nu har jag varit tvungen att vänja mig vid en annan livsstil, säger Alaskabon Ortiz.

Han hade turen att kunna ansöka om ett utbildningsstipendium av Alaskaindianernas oljebolag Doyon. Tack vare stipendiet på 6 000 dollar kunde han utbilda sig till mekaniker.

Den amerikanska historien är full av utsugning av urbefolkningen. Men i Alaska är läget bättre än på annat håll i landet.

Doyon är ett av drygt tio bolag som ägs av urbefolkningen och vars uppgift är att skapa vinst till ägarna. Tack vare bolagen kan urbefolkningen dra nytta av sina förfäders marker.

Utdelning på tusentals euro

Förutom stipendier betalar bolagen också utdelning på sina aktier. En del av bolagen låter också stammarnas barn bli aktieägare och då kan den årliga utdelningen för en familj med många barn bli stor.

Till exempel inupiaq-inuiternas bolag ASRC uppger på sin webbsida att det strävar efter att betala en typisk aktieägare en årlig utdelning på 5 000 dollar (cirka 4 500 euro).

Bolagen gör mycket gott men deras existens orsakar också en hel del friktion.

I Fairbanks i mellersta Alaska firar Doyons aktieägare lördag på bolagets gård. De medger att de är förargade över att ASRC:s utdelning är mycket högre än Doyons.

– Vi får bara 500 dollar om året, fnyser en man som inte vill säga sitt namn.

En kvinna, som också uppträdde anonymt, säger att de vita Alaskaborna avundas ursprungsbefolkningen för utdelningen.

– De vita tror att vi är rika trots att vi är fattiga, säger hon.

– De säger alltid att vi har tur, men jag tycker inte att det handlar om tur. Vi är från de markerna (som bolagen exploaterar).

Droger och självmord

Trots oljebolagen går det inte något vidare bra för ursprungsbefolkningen. Levnadsförhållandena i byarna är svåra och klimatförändringen hotar de traditionella näringarna. Många flyttar till städerna, men där möter de nya svårigheter.

Ortiz har nu bott i Fairbanks i tre år. Han berättar att det var svårt att anpassa sig till stadslivet. Det är vanligt att de som flyttat till Fairbanks har knarkproblem.

– Många begår självmord. En god vän drunknade i floden som syns här bakom mig, antingen med avsikt eller av misstag på grund av rusmedel.

Ortiz skulle ha velat stanna i sin hemby men byns enda skola lades ner och han måste tänka på sina barns framtid. Byn med 150 personer har nu krympt till 20 permanenta invånare.

Nu kommer Ortiz åttaåriga son och tonåriga dotter att bli stadsbor.

– Jag försöker laga älgsoppa och fisk till dem men de gnäller efter nuggetter.

Stadslivet är ett pris som Ortiz måste betala för att hans barn ska få en utbildning. Men till skillnad från de flesta amerikaner behöver han inte bekymra sig för kostnaderna för utbildningen. När det är dags för dem att gå i college kan nämligen även de ansöka om stipendier av Doyon.

Skribenten besökte Fairbanks i maj.

Urbefolkningens rättigheter tryggas i lagen

  • Ursprungsbefolkningens rätt till stammens traditionella marker tryggades i Alaska med lag 1971.
  • Urinvånare födda före 1971 fick var och en 100 aktier i bolaget på det egna området.
  • Det finns stora skillnader i hur mycket aktieutdelning bolagen betalar.
  • Bolagen har genom åren kritiserats för att de inte hjälpt urbefolkningen så mycket som det var meningen.
  • Till exempel i Washington Posts utredning 2010 kom det fram att jobben som bolagen skapat och avkastningen i huvudsak främjat amerikaner som bor utanför Alaska.