– Hans tal visade tydligt att han vill elda på polariseringen i landet och att han inte är villig att sträcka ut en hand.
Omfattande utrensningar, bråk med EU och ökad polarisering. President Recep Tayyip Erdogans agerande under året sedan det misslyckade kuppförsöket den 15 juli har splittrat Turkiet.
Och trots att han har en trogen grupp anhängare, finns en opposition som fortfarande höjer rösten och protesterar mot en allt mer islamistisk politisk kultur.
– Det är en sak att vara anhängare och en att vara livrädd för makten. Även om många nog drar slutsatsen att Erdogan kommer att vara ledare ett tag och anpassar sig efter det, så finns det många olika kretsar som inte vill ha honom som president, säger Sahlin, som forskar vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.
Fortsatt hård linje
Erdogan har sedan kuppförsöket gradvis stärkt sin makt. Senast vid midnatt på årsdagen, när turkiska mobilanvändare som försökte ringa till någon först nåddes av ett inspelat meddelande från presidenten, som gratulerade på den nationella helgdagen.
– Det är bara att konstatera att man lagt ner otroliga resurser för att "boosta" presidenten och det nya Turkiet. Att man till och med får ett meddelande direkt av honom. Det är ett lite bisarrt sätt av maktutövning i dagens samhälle, säger Sahlin.
Däremot tror han inte att meddelandet har fallit väl ut hos turkar som inte stödjer Erdogan.
– Det är ett bra sätt för honom att stärka anhängarna, men han värvar inte fler på det sättet. Det sitter djupare än så.
Framtida knäckfråga
Enligt Sahlin är det många splittrade grupper i landet, en knäckfråga för presidenten, men också för oppositionspolitiker.
– Att ena kurder, turkiska nationalister och andra grupper som inte vill ha en islamistisk kultur. Det är inte en lätt uppgift.
TT: Varför fortsätter Erdogan med sin hårda linje?
– Det är väldigt svårt för honom att backa nu. Utan han fortsätter med sin hårda stil för att i alla fall behålla dem som vill ha kvar honom som president, säger Sahlin.
Kuppförsöket i Turkiet
- Vid 22-tiden den 15 juli 2016 inledde delar av den turkiska militären ett försök till statskupp och tog kontroll över strategiska platser i Istanbul och Ankara. Men försöket kom av sig när president Recep Tayyip Erdogan återvände i triumf till Istanbul från sin semester i Marmaris och tiotusentals personer gick ut på gatorna för att motsätta sig kuppmakarna.
- Till minne av de 249 personer som dog (förutom kuppmakarna) har Bosporenbron i Istanbul döpts om till 15 juli-martyrernas bro.
- Trots att kuppförsöket slogs ned på några timmar har det inneburit långtgående konsekvenser för samhället och politiken. Påstådda kuppmakare har rensats ut samtidigt som Erdogan har stärkt sin makt snarare än att han har blivit försvagad. Men Turkiet står också under diplomatisk press, eftersom banden till både EU och USA är ansträngda. Turkiet ingår i militäralliansen Nato och har under många år eftersträvat EU-medlemskap.
- Erdogan skyllde snabbt kuppförsöket på den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen, som i sin tur nekar till anklagelserna.