Tvärtom: kravet på energicertifikatet utvidgades i juli till att gälla även småhus byggda före 1980.

– Certifikatet har tyvärr blivit något av ett onödigt dokument. Det har inte haft den inverkan man hoppats på – för att vara ärlig har den ingen effekt alls, säger direktör Marjut Joensuu på Disponentförbundet.

Hon säger att det här är synd, för tanken bakom certifikatet är bra. Genom att göra byggnader mer energieffektiva ville man skydda naturen och bromsa upp klimatförändringen.

Egnahemshusförbundets verksamhetsledare Kaija Savolainen summerar det som gått på tok.

– Vi får respons om att energicertifikatet inte är rättvist och att det inte uppmuntrar till att skydda miljön.

Mäter inte egentlig förbrukning

Mest grämer sig finländarna över att certifikatet inte mäter byggnadens faktiska energiförbrukning.

– I Motivas (ett statligt expertföretag) undersökning var ett av exempelhusen ett tegelhus byggt 1973. Dess egentliga elförbrukning per år var 16 000 kilowattimmar. Den beräknade förbrukningen viktad med energiformsfaktorer steg däremot till 42 000 kilowattimmar, säger Savolainen.

Det är den senare siffran, det så kallade E-talet, som skrivs in i energicertifikatet.

– Huset i fråga fick därmed en rätt så dålig energiklassificering, E. Om man ser på den faktiska elförbrukningen borde klassificeringen ha varit C, vilket är klart bättre, säger Savolainen.

Helhetsenergiförbrukningen i byggnader mäts på en skala som går från A till G.

Medborgarinitiativet stupade

Finländarna har krävt att energicertifikatet ändras via ett medborgarinitiativ som gick vidare till riksdagen 2014. Initiativet förkastades.

Certifikatet bygger på ett EU-direktiv, men unionen ger medlemsländerna mycket spelrum då det gäller hur certifikatet ska utformas.

– I till exempel Tyskland kan man skaffa ett certifikat på webben för 15–20 euro. I Finland kostar det i bästa fall flera hundra euro, säger Savolainen.

Hon påpekar ändå att man måste beakta att energicertifikatet inte nödvändigtvis är den viktigaste faktorn då någon ska köpa en bostad. Till exempel läget är mycket viktigare för köparen.

– Den största praktiska olägenheten är att många upplever att certifikatet finns till bara så att staten ska kunna sko sig på medborgarnas bekostnad.

Nästa år kommer att Finland att göra en liten korrigering i certifikatet. Bland annat omräkningskoefficienten för el sjunker från 1,7 till 1,2.

– Det är redan lite bättre. Certifikatet borde ändå genomgå en mer grundlig förändring, säger Savolainen.