Östersjöövning tecken på ökat samarbete mellan Kina och Ryssland

Den pensionerade brigadgeneralen, forskaren Juha Pyykönen säger att den gemensamma övningen i sig inte innebär en betydande vändning.

– I det stora hela har det inte skett någonting nytt, förutom att övningen nu ordnas i vårt närområde, säger Pyykönen.

Enligt Rysslands försvarsministerium startar övningen på fredag och pågår cirka en vecka.

Ministeriet uppger att övningens egentliga aktiva dagar först infaller nästa vecka. Fartyg och flygplan från Rysslands flotta och fartyg från Kinas flotta deltar i övningen. Flottorna övar bland annat på att samarbeta på havet.

Kinas statliga nyhetsbyrå

Xinhua rapporterar att krigsövningens andra del ordnas i september på Japanska havet.

De senaste årens händelser, som annekteringen av Krim och kriget i Ukraina, har gjort att Rysslands militära tyngdpunkt allt mer har flyttats mot väst, säger Pyykönen. Enligt honom syns en vilja att streta emot USA:s militärmakt i samarbetet mellan Kina och Ryssland.

Via militäralliansen Nato är USA närvarande på Östersjön. Kuststaterna, förutom Finland, Sverige och Ryssland, är alla med i Nato.

– Östersjöns alla kustländer är med i situationen på sina egna vis, även Finland, trots att vi militärt sett är alliansfria. Finland vidtar på så sätt alla åtgärder som rör säkerheten självständigt, säger Pyykönen.

Han säger att Rysslands krigsövningar systematiskt har varit större än Natos övningar, bland annat har fler soldater deltagit i övningarna.

Kina vill öva utanför sina grannhav

Ryssland och Kina har haft ett militärsamarbete redan i flera år. Utrikespolitiska institutets äldre forskare Elina Sinkkonen uppger att man i övningarnas placeringsval kan se en viss ömsesidighet.

Under de senaste åren har man ordnat krigsövningar på områden där politiska spänningar råder, exempelvis på vatten nära Kina. Landet är oense med sina grannländer om var gränserna ska gå på både Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet.

Samarbetet med Ryssland har också fört kineserna till Medelhavet och Svarta havet.

Sinkkonen säger att marinens utveckling har varit en av de mest centrala fokuspunkterna i Kinas försvarsstrategi. Dessutom vill Kina att landets armé har beredskap att skydda handelsflottan vid eventuella krissituationer.

– Det är viktigt för Kina att flottan har övat på annat håll än i landets närområden.

Både Sinkkonen och Pyykönen säger att det militära samarbetet mellan Kina och Ryssland sträcker sig längre än gemensamma övningar. Kina har till exempel köpt mycket vapen av Ryssland.

– Ryssland vill kanske nu ta allt ut av vapenhandeln, innan Kina teknologiskt sett passerar Ryssland, säger Sinkkonen.

Hon tillägger att länderna också har samarbetat i andra internationella frågor, bland annat i frågor som gäller Koreahalvön. Sinkkonen tror att samarbetet mellan Kina och Ryssland kommer att fortsätta också i framtiden om det inte sker oväntade vändningar i stormaktspolitiken.