– Det här kan vara det största säkerhetsläckaget sedan Stig Bergling. Den vittnar om en stor naivitet i den svenska statsförvaltningen, säger Jan Björklund (L).
"Vårt ansvar"
Alliansledarna anser att hanteringen visar på allvarliga brister i ansvarstagande samt inom regeringskansliets informationshantering.
– Jag tycker det är vårt ansvar som folkvalda att snabbt och resolut markera att vi inte accepterar denna ansvarslöshet, säger Centerledaren Annie Lööf.
Bakgrunden till misstroendeförklaringen mot Anna Johansson är att hon är ansvarig minister för Transportstyrelsen, enligt Alliansledarna. För Anders Ygemans och Peter Hultqvists del handlar det om att de båda har huvudansvar för säkerhetsfrågor på sina respektive områden.
Alliansen räknar med att få majoritet i riksdagen för en misstroendeförklaring.
SD stödjer misstroende
Sverigedemokraternas besked är att de kommer att stödja Alliansen i frågan.
– Vi har vid flera tillfällen försökt att lyfta misstroende mot andra ministrar under den här mandatperioden och den här gången verkar de tagit sitt förnuft till fånga. Och vi stödjer naturligtvis det, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson.
Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt säger däremot att de inte är beredda att stödja den misstroendeförklaring som Alliansen nu ska väcka, men utesluter inte att det kan bli tal om misstroende från V:s sida mot någon enskild minister.
En omröstning om misstroende kan bli aktuell redan inom några veckor. Först måste Allianspartierna begära att talmannen kallar in kammaren för att kunna behandla en begäran om misstroendeomröstning.
När begäran har kommit in ska talmannen kalla in riksdagen inom tio dagar.
För begäran om det extra sammanträdet i riksdagen krävs 115 individuella namnunderskrifter. Det räcker således inte med att partiernas gruppledare eller partiledare skickar in en begäran.
– Jag är politiskt neutral. Det jag väntar på är 115 underskrifter med krav på ett extra sammanträde, och då kommer jag att kalla till ett extra sammanträde, säger riksdagens talman Urban Ahlin (S).
Svåra scenarion
Den kris regeringen står inför saknar motstycke inom svensk politik, enligt statsvetare som TT har talet med. Statsminister Stefan Löfven kommer nu tvingas att offra några av sina starkaste kort.
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att Löfven nu ställs inför svåra scenarion framöver.
– Han kan antingen låta misstroendevotumet gå igenom och sitta kvar till nästa val eller så kan han välja att sparka ministrarna själv, säger han.
Alliansens ledare säger att det är upp till Stefan Löfven om Alliansens misstroendeförklaring mot de tre statsråden i sin tur leder till att sätta hela regeringen i gungning, och att det är något som statsministern råder över.
– Problemet här är att regeringen har satt Sverige i gungning genom en djup och allvarlig säkerhetskris som ingen tar politiskt ansvar för, säger Moderatledaren Anna Kinberg Batra.
Alliansledarna ser det som riksdagens ansvar att utkräva ansvar i den situation som uppstått och att bollen nu ligger hos Löfven.
– Vi begär att de här tre ministrarna avgår. Vi begär inte att hela regeringen ska avgå, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.
TT har sökt respektive statsråd som omfattas av misstroendeförklaringen via pressekreterare. De avvaktar med att kommentera.
Detta har hänt
- I april 2015 får IBM uppdraget att ta över Transportstyrelsens IT-drift.
- Flera gånger under 2015 beslutar generaldirektören Maria Ågren på Transportstyrelsenatt avsteg kan göras från lagar som ska skydda känsliga uppgifter.
- I juni ifrågasätter internrevisorn om beslutet är rätt. Styrelsen agerar inte.
- Sommaren 2015 inleder Säkerhetspolisen en kontroll av överflyttningen av IT-driften. Oro finns att känsliga uppgifter kan hanteras fel.
- I januari 2016 inleds en förundersökning mot Ågren om misstanke om att hon som chef tagit beslut som riskerar att röja sekretessbelagda uppgifter. Då får även inrikesminister Anders Ygeman (S) information om händelsen.
- I mars 2016 informeras försvarsminister Peter Hultqvist (S) om säkerhetsbristerna.
- I början av januari 2017 får statsminister Stefan Löfven (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S), som ansvar för myndigheten, vetskap om problemen.
- I slutet av januari får Ågren sluta med motiveringen att "regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas".
- Den 6 juli blir det via medierapporter känt att Ågren erkänt brott angående datahanteringen och godtagit böter på 70 000 kronor.
- Den 18 juli meddelar infrastrukturminister Anna Johansson (S) att myndighetens styrelseordförande Rolf Annerberg får sluta.
- Regeringens hantering KU-anmäls av Mikael Oscarsson (KD).
- Den 19 juli rapporterar DN att det bland uppgifterna funnits information som möjliggör spårning och registrering av individer med hemliga adresser och skyddad identitet.
- Den 21 juli öppnar oppositionen för misstroendeförklaring mot ett eller flera statsråd. Dagen därpå, den 22 juli, öppnar även Sverigedemokraterna för att väcka eller stödja en misstroendeförklaring och den 23 juli ansluter sig även Vänsterpartiet.
- Efter flera informationsmöten med de inblandade ministrarna tycker Alliansen inte att de förklaringar som regeringen Löfven har fört fram håller. Den 26 juli meddelar de att de kommer väcka misstroendeförklaring mot tre ministrar.
- Källor: Dagens Nyheter, Expressen, regeringskansliet
Så funkar en misstroendeförklaring i Sverige
- Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom att göra en misstroendeförklaring.
- Minst 35 ledamöter måste föreslå att riksdagen ska rösta om att göra en misstroendeförklaring för att omröstningen ska bli av.
- Minst 175 av de 349 ledamöterna måste rösta ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende.
- Om riksdagen inte har förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå eller utlysa extraval.
- Om riksdagen inte har förtroende för en minister måste ministern avgå.
- Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger hittills, utan att det har gått igenom. Två gånger har själva hotet om en misstroendeförklaring lett till att en regering respektive en minister avgått.
Riksdagens misstroendeförklaringar i Sverige
- Riksdagen har röstat om misstroendeförklaring sju gånger. För att en sådan ska väckas krävs att minst 35 ledamöter enas om det.
- Oktober 2015: SD lägger misstroendeförklaring mot finansminister Magdalena Andersson (S). Alliansen lägger ned sina röster och misstroendeförklaringen röstas ned med stöd av V.
- Januari 2015: SD begär misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S). SD röstar för, Alliansen lägger ned sina röster och S, V och MP röstar mot.
- Oktober 2002: M fick igenom en omröstning mot att S tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174–158 (17 avstod från att rösta).
- Oktober 1998: M fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) mot att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186–82 (74 avstod från att rösta).
- November 1996: M, FP, KD fick igenom en omröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204–119 (16 avstod från att rösta).
- Februari 1985: M, FP och C fick igenom en omröstning mot utrikesminister Lennart Bodström (S) om uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160.
- Oktober 1980: S och VPK fick igenom en misstroendeomröstning mot statsminister Thorbjörn Fälldins (C) ekonomiska politik. Röstades ned med 175–174.
- Källa: Riksdagen