Den 30 juli väljs en ny konstituerande församling, ett superorgan med 545 ledamöter, med rätt att skriva om konstitutionen efter regeringens önskemål. Valet i sig är anpassat så att mindre valkretsar, där presidenten har många anhängare, väger lika tungt som storstadsregionerna där oppositionen samlar sitt största stöd.
– Att skriva om grundlagen är som att riva sönder regelboken under pågående match. Det förvärras av att den församling man nu väljer knappast kommer att vara representativ för Venezuelas befolkning. Valet sker på regeringens villkor och oppositionen vägrar delta, säger Fredrik Uggla, professor i Latinamerikastudier vid Stockholms universitet.
Diktatur i förklädnad
Genom att tala om allmänna val försöker de regeringstrogna, "chavisterna", ge sken av ett rättvist val. Men ingenstans talas det om ett lika val, poängterar Fredrik Uggla.
– Det här är ett typexempel på när diktaturen dyker upp förklädd till demokrati, säger han.
Ingenting av detta skulle ha varit möjligt om landet hade haft en fungerande Högsta domstol som värnat den nuvarande konstitutionen, framhåller Uggla. Han syftar på att Maduro snabbt placerade regimtrogna domare i högsta domstolen efter att det regerande socialistpartiet förlorade makten i parlamentet till oppositionen. På så vis har regimen lyckats runda misshagliga beslut i parlamentet.
Inre palatskupp
Oppositionen har inlett en generalstrejk och uppmanar till bojkott av valet, och utsåg nyligen 13 "skuggdomare" i protest mot regimen. Men oppositionen är splittrad och saknar en samlande kraft. Fackföreningsrörelsen är inte heller särskilt stark och så länge arbetarna inom oljeindustrin inte går ut i strejk i Venezuela, som är helt beroende av det svarta guldet, har generalstrejkerna ingen avgörande betydelse.
– Oppositionen vill ha nyval till presidentposten, att få bort Maduro är det krav som de kan samlas kring. Det de kan hoppas på är att det sker någon form av inre palatskupp, att centrala delar av chavismen också inser vansinnet i det som håller på att ske och tar sin hand från Maduro.
Ett annat scenario är om militären skulle göra uppror på bred front, men än så länge syns inga tecken på det.
Tills vidare kan Maduro fortsätta att hålla i taktpinnen. "Uttryck dina åsikter fredligt och lugnt, och må hoppet lysa i din själ", lyder den till oigenkännlighet förvandlade texten i presidentens version av "Despacito".
Krisen i Venezuela
- Oppositionen inledde på onsdagen en 48 timmar lång generalstrejk som är tänkt att avslutas med en stor demonstration på fredag. Samma dag som strejken inleddes kom beskedet att USA fryser tillgångarna för 13 personer i eller nära den venezuelanska regeringen.
- I en videofilm publicerad på Twitter har oppositionsledaren Leopoldo López, som befinner sig i husarrest, uppmanat armén att inte ställa sig bakom söndagens val.
- Oppositionen har tidigare utsett 13 stycken så kallade skuggdomare och 20 suppleanter. Utnämningarna är en symbolhandling eftersom högsta domstolen är lojal med regeringen, som för sin del beskrivit handlingen som "uppvigling" till våld och kallat utnämningarna för olagliga.
- Hittills har tre av skuggdomarna gripits.
- Under de senaste fyra månaderna har demonstrationer ägt rum i stort sett dagligen. Över 100 människor har mist livet.
- Den senaste tidens våldsamma protester och upplopp har en såväl ekonomisk som politisk bakgrund. Oppositionen pekar ut regimens politik som anledning till den djupa ekonomiska krisen, medan regeringen lyfter fram det låga oljepriset och anklagar oppositionen för att destabilisera ekonomin.
- President Nicolás Maduros sätt att hantera krisen, i kombination med att hans socialistparti för första gången på 17 år förlorade majoriteten i parlamentet, har fått situationen att spåra ur.
- Valskrällen 2015 innebär att regeringen och parlamentet kontrolleras av två olika läger som är politiska motståndare. Det är detta som Maduro nu försöker komma runt genom att skapa en konstituerande församling.