FNB nådde alla andra riksdagspartier och -grupperingar förutom Vänsterförbundet.

Riksdagsledamöter som valts in i riksdagen före 2011 kan beviljas så kallad anpassningspension om de inte får något arbete på arbetsmarknaden. För att få anpassningspension måste man ha varit riksdagsledamot i minst sju år. Det högsta pensionsbeloppet är 60 procent av de genomsnittliga månatliga förvärvsinkomsterna under de 15 sista åren av karriären.

Ordföranden för Centerns riksdagsgrupp Antti Kaikkonen säger att det största problemet är att en del riksdagsledamöter lyft anpassningspension i flera decennier.

– En ledamot som åkt ur riksdagen innan hen fyllt fyrtio kan ha lyft anpassningspension ganska länge, och nivån på pensionen kan ha varit relativt hög. Även om det funnits få sådana fall så har de nog stridit kraftigt mot medborgarnas rättskänsla, säger Kaikkonen.

Av riksdagsgruppernas ordförande anser Kaikkonen och Kristdemokraternas Peter Östman att det vore motiverat att kapitalinkomster skulle tas i beaktande då man beslutar om utbetalning av anpassningspension. Också inom Sannfinländarna och utbrytargruppen Nytt alternativ anser man att det nuvarande systemet är orättvist.

Retroaktivt inte okej

Att skriva om lagen retroaktivt duger inte för alla. Samlingspartiets gruppordförande Kalle Jokinen anser att det strider mot rättstatsprincipen.

– En princip som hänger ihop med förutsägbarheten och pålitligheten av en rättsstat är att man inte stiftar retroaktiva lagar. Därför är det inte möjligt att ändra på saken i efterhand, säger Jokinen.

De grönas gruppordförande Krista Mikkonen anser också att det vore svårt att ändra på lagen retroaktivt. Också Svenska riksdagsgruppen anser att den nuvarande lagstiftningen ska respekteras. FNB fick inte tag på gruppordföranden Stefan Wallin så Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson svarade i hans ställe.

Inom Socialdemokraterna har man inte berört ämnet men riksdagsgruppens vice ordförande Suna Kymäläinen säger att man nog är redo att diskutera saken.

Ersattes av anpassningsbidrag

Anpassningspensionen ersattes 2011 av riksdagsledamöternas anpassningsbidrag. Bidraget betalas ut i högst tre år efter att uppdraget som riksdagsledamot har upphört. Både förvärvs- och kapitalinkomster inverkar på beloppet.

– Det var rätt sorts justering, att man inte får en evig anpassningspension. Då jobbet tar slut omfattas riksdagsledamoten av ett stöd i likhet med inkomstrelaterad dagpenning, säger De grönas Mikkonen.

Nästan alla gruppledare meddelade att de understöder beslutet att anpassningspensionen ersattes av anpassningsbidrag.