Direktör Magnus Kohava säger till FNB att bolaget nyligen inlett planläggningsprocessen för fabriken med den estniska staten.

– Det finns många olika alternativa platser för fabriken i Tartuområdet, säger Kohava.

Han beskriver projektet som en långsam process i sin linda.

Investeringsbeslutet ska fattas 2019 och bygget påbörjas året därpå, om allt går enligt planerna. Produktionen är tänkt att köra igång 2022.
Om projektet lyckas får det en märkbar effekt på den estniska samhällsekonomin. Enligt Est-For kan det utöka den estniska bruttonationalprodukten med 1,1–1,4 procent och landets export med 250–350 miljoner euro.

Fabriken skulle också innebära att andelen bioenergi av Estlands energiproduktion skulle stiga med 34–45 procent.

Den planerade fabriken är tänkt att producera 700 000 ton barrträds- och björkmassa om året. Est-For beskriver fabriken som stor men inte massiv.
Det estniska projektet är klart mindre än till exempel Metsä Groups investering på 1,2 miljarder i ett nytt bioraffinaderi i Äänekoski. Fabriken i Äänekoski har en kapacitet på 1,3 miljarder ton. I Finland finns många fler massafabriker vars kapacitet överskrider 700 000 ton om året.

Kohava säger att två tredjedelar av råvarorna till den planerade fabriken ska komma från Estland och en tredjedel från Lettland.
– Fabriken ska använda sig av barrträd och björk samt skogsflis.

Estland exporterar virke till Finland

För närvarande exporterar Estland fiberträ till Finland och Sverige. Det finns rikligt med sågverk som utnyttjar stock i Estland. Däremot är det tunnsått med aktörer som raffinerar massaved som behövs av massafabriker.

Massafabriken Estonian Cell, som ligger i Kunda i Estland, har en kapacitet på bara 160 000 ton.

Tullen uppger att importen av råvirke från Estland till Finland uppgick till nästan en miljon kubikmeter i fjol. I Finland höggs det ner 61 miljoner kubikton industrivirke.