Jämlikheten i grundundervisningen måste tryggas eftersom klyftorna mellan dem som klarar sig bäst och dem som klarar sig sämst ökar jämt. Det kräver fackorganisationen för undervisningssektorn OAJ.

Enligt OAJ försvagas inlärningsresultaten medan klyftan växer mellan såväl olika regioner som enskilda elever.

– Man har väldigt olika antal undervisningstimmar i olika kommuner, säger förbundsordförande Christer Holmlund vid Finlands svenska lärarförbund till FNB.

Av kommunerna i Svenskfinland nämner Holmlund Närpes, Pedersöre och Grankulla som exempel på sådana som satsat på antalet undervisningstimmar. Men det borde vara jämlikt.

– Det får inte finnas skillnader på kvalitén i grundundervisningen beroende på vilken kommun man föds i.

Större lärartäthet lösning på flera problem

För att lösa problemet föreslår OAJ en gräns på hur många elever en lärare ska ansvara för.

Inom småbarnspedagogiken föreslår organisationen exempelvis en lärare per sju 3–5-åringar. Inom grundundervisningen föreslås gruppstorlekar på högst tjugo grundskoleelever per lärare.

Holmlund berättar att det särskilt i större städer finns klasser med betydligt större elevantal.

– På OAJ har man talat om klasser med så många elever som 38. På svenskt håll har inte klasserna varit så stora, men nog närmare 30.

En större lärartäthet skulle också lösa problemet med den allt tyngre arbetsbördan utanför klassrummet. Lärarna har svårt att hinna med byråkrati, möten och övriga uppgifter som krävs av dem om de dessutom har en överstor klass att ta hand om, menar Holmlund.

OAJ vill också att finansieringen av grundundervisningen höjs till samma nivå som i de övriga nordiska länderna. Enligt facket är Finland det nordiska land som satsar minst på utbildning.

Krav på lika löner i alla sektorer

Lärare och andra utbildade inom den offentliga sektorn kräver löneförhöjningar under höstens förhandlingar, meddelar OAJ i ett pressmeddelande.

Holmlund poängterar att inkomstutvecklingen inom den offentliga sektorn stått stilla eller till och med varit negativ i och med nedskärningarna i semesterpenningen som gjordes i samband med konkurrenskraftsavtalet i fjol.

– Vi måste kunna öka köpkraften jämlikt för alla. Den privata sektorn kör ifrån den offentliga sektorn när det gäller löneförhöjningar och det är inte hållbart i längden.

Löneavtalen förväntar sig Holmlund kan bli klara i början av nästa år. Han tycker ändå att det vore bättre att införa likadana löneprogram som fanns i början av 2000-talet. De skulle se till att löneutvecklingen hålls jämn mellan sektorerna.

Fiffel med anställningstider

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen lyfter fram att många kommuner fifflar med tidpunkten för anställningen av nya lärare. Enligt en undersökning av facket anställer 18 procent av kommunala arbetsgivare lärarna efter att läsåret börjat den 1 augusti. Då har inte lärarna någon avlönad tid att förbereda sig inför läsåret.

– Man förväntar sig att folk ska komma på arbete innan de har blivit anställda, säger Holmlund.

Han lyfter också fram problemet med lärares sommarabetslöshet.

– Arbetsgivare har helt kallt frångått den tidigare praxisen att anställa lärare för hela läsåret utan man anställer dem bara för undervisningstiden.