Lagen möjliggör att skolorna tar i bruk systemet med sifferbedömning först i klass åtta i högstadiet och i den nya läroplanen, som infördes i fjol, betonas att eleverna ska ges regelbunden respons. Det här har väckt farhågor om att sifferbedömningen helt och hållet ska försvinna.

– Det kommer att bli vanligare med muntlig bedömning vid sidan av sifferbetygen. Jag tror nog att siffrorna också kommer att stanna kvar. Man håller absolut inte på att slopa dem på riksnivå, uppger experten Erja Vitikka på Utbildningsstyrelsen.

De flesta skolor använder i dag både muntliga betyg och sifferbetyg. Det finns inga exakta siffror, men enligt Vitikka är det få skolor som börjar ge sifferbetyg först i klass åtta.

Lagen ger skolorna och kommunerna ganska fria händer när det kommer till betygssättningen. Specialexperten Jarkko Salo vid lärarfacket OAJ efterlyser realistiska tillvägagångssätt, eftersom modellen för den muntliga bedömningen som vissa skolor använder orsakar för mycket arbete för lärarna.

– Vissa kutymer för den muntliga bedömningen har varit verkligt arbetsamma och orealistiska. Om lärarern till exempel varje vecka ska bedöma varje elev och det tar cirka 20 minuter per man, hinner läraren ju inte göra mycket annat än betygssätta elever. Det är förstås inte önskvärt, säger han.

Bra att bli van med sifferbetyg

Betygsättningen är en stor helhet i skolorna och betygen tjänar många syften. Det finns både regelbunden respons och betyg som delas ut i slutet av läsåret.

Muntliga betyg har fördelar när jämfört med att elevens kunnande komprimeras till en enda siffra på betyget.

– Muntliga betyg beskriver elevens färdigheter och elevens kunskapsutveckling bättre. Man kan ge mer mångsidig information med de muntliga betygen, säger Vitikka.

Salo ser också att de muntliga betygen har en viktig roll. Sifferbetygen har fortfarande sin plats i skolan, men i den offentliga debatten har de ibland stämplats som gammalmodiga.

– Förutom att betygen ska stödja inlärningen, handlar de också fortfarande om att bedöma elevens kunskapsnivå. Slutbetyget som eleven får i handen vid grundskolans slut är uttryckligen en bedömning av enbart kunskapsnivån och görs enligt samma kriterier för alla, säger Salo.

– Eftersom man fortfarande ska ha kvar sifferbetygen på slutbetyget tycker jag att det är bra att eleverna får övning i det också. Det är ganska problematiskt om man får de första sifferbetygen först i åttan.

Salo säger att de första sifferbetygen inte ska innebära negativa överraskningar för eleverna och att den muntliga responsen också ska ge eleverna en realistisk bild av deras färdigheter.