I en stigande konjunktur borde man i stället stärka de offentliga finanserna, anser både vd:n Vesa Vihriälä vid Näringslivets forskningsinstitut Etla och chefen för Löntagarnas forskningsinstitut Seija Ilmakunnas.

– De offentliga finanserna har ett strukturellt underskott som är oberoende av konjunkturer och av det följer det så kallade hållbarhetsgapet, så det finns inga pengar att dela ut, säger Vihriälä.

Enligt Ilmakunnas borde regeringen nu fundera på framtiden och spara hellre än dela ut pengar.

– Det som sparas in via vårdreformen är osäkert. På 2020-talet står vi inför stora anskaffningar, bland annat inom försvaret och underskottet kan öka då. Nu är tiden inne för att stärka de offentliga finanserna då ekonomin utvecklas i positiv riktning.

Orpo talade till journalister i samband med Finansministeriets interna budgetförhandling på tisdagen. Han konstaterade att Finlands ekonomiska tillväxt är stark och omfattande, men att man ännu måste hålla fast vid den strikta finansdisciplinen.

"Om inkomstskatten lindras, måste andra höjas"

Orpo ville inte ta ställning till de kommande skattelösningarna. Han sade att besluten fattas som en helhet i budgetmanglingen i slutet av augusti. Han sade ändå att han tycker att förslaget om skattelättnader är ett gott mål.

– Vi ser sedan i ministerarbetsgruppen hur vi gör med beskattningshelheten. Det är viktigt att vi hittar en stark vision för det i regeringen.

Seija Ilmakunnas ser skattesänkningar som befogade om man genom dem säkrar köpkraften och ökar den privata konsumtionen. Enligt Ilmakunnas ska regeringen dock ta i beaktande pressen på stigande utgifter på lång sikt.

– Om man lindar beskattningen av inkomsten måste man höja andra skatter.

De sänkta momsskattesatserna kunde exempelvis höjas, säger hon.

Enligt Vihriälä behöver man inte sänka inkomstskatten för att öka löntagarnas köpkraft, eftersom den stigande konjunkturen stöder löneutvecklingen och den privata köpkraften.

– Det är svårt att motivera skattesänkningar, om man inte på samma gång också skär ned utgifterna.

Vihriälä säger att det är viktigt att skattebesluten inte kopplas ihop med arbetsmarknadsrundan.

– Om regeringen binder sina händer vid arbetsmarknadsuppgörelsen innebär det att det i sista hand är parterna på arbetsmarknaden som beslutar om skattepolitiken och det anser jag inte att är bra.

Ilmakunnas tror att regeringen är tvungen att ta i beaktande arbetsmarknadsorganisationernas löneförhöjningsplaner då den beslutar om skatterna. Orpo uppger i sin tur att regeringen bedriver en självständig skattepolitik.

Stark tro på mindre skuldsättning

Regeringen kommer enligt Orpo att nå sitt mål att få bukt med statsskulden till år 2019. Ilmakunnas och Vihriälä anser också att målet kan nås. Ingendera tror dock att undeskottet i den offentliga ekonomin kan avskaffas före år 2021.

Experter uppger att det är osannolikt att den ekonomiska tillväxten som Orpo jublar över har skapats bara som en följd av regeringens åtgärder.

– Sådana här åtgärder påverkar tillväxten på lång sikt. Andra faktorer, såsom en förbättrad ekonomi i euroområdet och internationellt, är viktigare, säger Ilmakunnas.

Enligt Vihriälä grundar sig en stor del av exportens uppsving på att konkurrenskraften har förbättrats under en längre tid.