Sämst är föryngringen i ett tiotal kommuner, främst i de nordliga länen, där det inte bor en enda ung lärare, visar Skolvärldens kartläggning.

– Lärarbristen är inte ett problem som vi håller på att lösa, det är ett problem som tilltar, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslersämbetet.

Tidningen Skolvärlden har kartlagt ålder, bostadsort och ämnesbehörighet hos samtliga 158 523 personer med svensk grund- eller gymnasielärarlegitimation. Förutom att bekräfta den extrema bristen på utbildade lärare som den svenska skolan står inför, visar kartläggningen också vilka orter som är mest illa ute och i vilka ämnen lärarbristen är som störst.

Tidningen har för enkelhetens skull jämfört storleken på den äldre gruppen lärare (60–67 år), som är på väg att gå i pension, med gruppen unga utbildade lärare (25-32 år). Om inte lärarkrisen ska växa ytterligare bör de som är på väg in i yrket vara ungefär lika många som lämnar det.

I Bjurholm och Dorotea bor det inga unga (25–32 år) utbildade lärare. Inte heller i Överkalix, Arjeplog, Malå, Norberg. Övertorneå, Bräcke och Älvsbyn.

Måste sluta låtsas

I nästan hälften av Sveriges kommuner bor det färre än 10 unga legitimerade grundskolelärare. Det ger en bild av vilka problem många kommuner redan har när de ska rekrytera nya lärare.

Norrbotten, Jämtland och Gävleborg är de län som har störst problem inom grundskolan. Där går det fem lärare nära pensionsåldern på varje ung lärare.

Regeringen bedömer att det kommer att saknas 60 000 behöriga lärare om två år. Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslersämbetet (UKÄ), tycker att det är dags att sluta låtsas som att lärarbristen går att utbilda bort. För att täcka behovet måste en fjärdedel av alla som de kommande åren går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet utbilda sig till lärare. Det är helt orimligt, påpekar han.

– Därför är det viktigt att man försöker se bortom lösningen som presenterats under en lång rad år – att få in fler människor på lärarutbildningen. Det är inte lösningen. Istället bör man använda de lärare som finns på ett mer effektivt sätt, säger Fredrik Svensson.

Lärarbristen är värst i norr

  • Bristen på unga lärare i grundskolan är störst i Norrbotten, Jämtland, Gävleborg, Västerbotten, Dalarna och Gotland.
  • För gymnasieskolan är läget värst i Norrbotten, Jämtland och på Gotland.
  • I grundskolan är bristen på yngre lärare störst i franska, tyska, musik, bild och slöjd.
  • I gymnasieskolan är skillnaderna mellan de båda lärargrupperna störst i juridik, företagsekonomi, kemi och teknik.
  • De enda ämnena som avviker är gymnasieskolans historia och samhällskunskap där det i dag finns fler yngre än äldre lärare. 
  • Källa: Skolvärlden