Tävlingen består av två varv på en 25 kilometer lång gatubana i närheten av Buckingham Palace. Trots att London lär bjuda på relativt milt väder är det långa loppet en pärs som kräver ett vattenintag på omkring fem liter. Ojala uppger att han under loppets sista timme högst sannolikt behöver ta till relativt speciella mentala grepp.

– Jag återvänder till det som är tryggt och bekant. Jag tänker mig att det är frågan om min vanliga träningsrutt och att jag ser bekanta ansikten längs den. Dem hälsar jag sedan på i sinnet, säger Ojala.

Kinnunen siktar på att efter varje vändning fästa blicken på en fast punkt vid nästa kurva.

– Jag tänker mig att den kurvan blir min sista och så stannar jag i nästa kurva. På sätt och vis lurar man sig själv, säger Kinnunen.

Enligt Partanen kommer loppets svåraste skede efter 30–35 kilometer.

– Då har distansen redan gjort sitt, men målet är ändå inte i närheten, säger Partanen.

Då det är som tyngst väntar han sig att tränaren Valentin Kononen kommer med ett vältajmat rop.

– Jag får extra styrka av när "Vallu" ropar att det är en timme kvar.

Den etablerade metoden lär tas i bruk igen, men det är inte frågan om någon oändlig resurs.

– Det ropet går bara att använda en gång, säger Kononen med ett skratt.

Stödtrupper

De finländska gångarna har rejält med stödtrupper längs med rutten. Ojala har sina föräldrar på plats, Kinnunen räknar med både sin storebror och sina föräldrar. Partanen hejas fram av sin partner och sina föräldrar.

Kinnunen räknar med att all aktivitet bland publiken ger honom lite extra.

– Jag försöker alltid få ut något positivt. Det spelar ingen roll vad de skriker bara de försöker heja. Här blir det säkert högljutt, så det är ju läckert för en gångare, säger Kinnunen.

Ojala hoppas på att ingen försöker heja på honom på samma sätt som Kononen tänkt sporra Partanen.

– Då någon för att trösta skriker "bara en timme, inte långt kvar" så känns det alltid som att jag inte orkar längre, säger Ojala.

Tidig start

50 kilometer för damer finns med på VM-programmet för första gången och starten går samtidigt som för herrarna – 9.45 på morgonen finsk tid. Banan är i stort sett identisk med den som användes då London arrangerade OS. Kinnunens personbästa 3.46.25 är just från OS 2012.

– Det blev bra feeling direkt då vi kom hit, säger Kinnunen.

Partanens rekord är 3.49.00 och han siktar på nytt personbästa på söndag. Ojala har samma personbästa som Kinnunen, men eftersom han aldrig klarat av att genomföra ett helt lopp i ett stort mästerskap siktar han inte så högt.

– Målet är att gå i mål. Men å andra sidan är jag i så bra form att tiden blir bra om det lyckas, säger Ojala.