– Det här är riktigt fräckt. Man har aldrig tidigare kunnat studera vad det är för gener som kontrollerar myrornas beteende, säger Magnus Lundgren, mikrobiolog på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

– Myror bygger oerhört komplicerade samhällen. Frågan är hur de bär sig åt. Nu vet man mer exakt hur det går till.

Forskarna bakom de nya rönen presenterar sina resultat i tre artiklar i tidskriften Cell.

De använde sig av den nya revolutionerande genredigeringstekniken Crispr för att slå ut en specifik gen, kallad orco, i äggen hos två arter av myror. På så vis skapades hela kolonier av myror utan genen.

"Blinda" myror

Genom att knocka orco blockerades samtliga 350 gener som kontrollerar myrornas luktsinne.

Det innebar att myrorna, som kommunicerar med varandra med doftämnen, blev blinda för varandra. De vandrade iväg på måfå och försvann ut från kolonin, de misslyckades med att hitta föda och misslyckades med att fortplanta sig.

– I det ena fallet havererade hela samhället. Det kunde inte överleva. Det visar hur viktigt luktsinnet är för myrorna, säger Magnus Lundgren.

Hjärnan förändrades

Anmärkningsvärt nog förändrades även hjärnans anatomi hos de båda arterna sedan orco slagits ut. Vissa nervceller, som styr förmågan att uppfatta och behandla stimuli från olika doftämnen, saknades nästan helt hos de manipulerade myrorna.

Orsaken till detta är inte klarlagd. Nervcellerna kanske aldrig utvecklades, eller så kan de ha förtvinat på grund av att de inte längre användes.

Magnus Lundgren tror att man med liknande experiment på sikt kommer att kunna förstå mer av genetiken bakom insekters sociala beteenden – och kanske även hos ryggradsdjur.

– Det gäller den gamla frågan, vad som är arv och vad som är miljö, säger han.

Crispr är en typ av dna-sekvenser som är naturligt förekommande i vissa bakteriers immunförsvar. De söker upp och oskadliggör skadligt dna från olika virus som hotar bakterierna. Med hjälp av ett speciellt protein klipps virusets dna sönder.
Forskare har modifierat crispr för att det inte bara ska kunna klippa sönder, utan även kunna ta bort och lägga till, dna hos olika organismer. Numera har tekniken blivit så förfinad att man kan redigera dna var som helst i arvsmassan.
Crispr är en förkortning för clustered regularly interspaced short palindromic repeats. (FNB–TT)
Källa: Karolinska institutet