Vid Undervisnings- och kulturministeriet och Helsingfors universitet har man också märkt samma fenomen.
Ordförande Riina Lumme vid Finlands studentkårers förbund FSF håller även hon med om att många är strategiska i valet av studieplats. Sökande tar inte nödvändigtvis emot en studieplats som inte var favoritalternativet.
– Sedan försöker man också tricksa med att inte söka till lika många utbildningar som tidigare för att man ska bli erbjuden den plats som man egentligen vill ha.
Fler väljer Sverige
Chefen för ansökningsservicen vid Helsingfors universitet, Sini Saarenheimo, säger att hon inte skulle bli överraskad om det kom fram att kvoterna ökar studenternas sabbatsår. Information från studiehandledare och hennes egna iakttagelser ger vid handen att detta har varit fallet för i synnerhet svenskspråkiga sökande. De söker sig allt oftare till Sverige.
– Strategin är att man använder sin plats i förstagångskvoten i Finland först när man bättre hunnit förbereda sig och blivit mer insatt.
Undervisningsrådet Birgitta Vuorinen vid Undervisningsministeriet är lite mer skeptisk till "hallonbåtsflyktingarna".
– Jag kanske är för forskningsorienterad med jag skulle vilja se lite mer bevis och statistik för påståendet. När man tittar på statistiken är det sant att andelen studerande som åkt till Sverige har ökat. Det finns säkert många orsaker till det.
Väistö uppger att de flesta av de 50 000 sökandena till högskoleutbildningarna under de två senaste åren sökte för första gången. Enligt henne har kvoten därför inte haft så stor inverkan.
– Förstagångssökande klarar sig så bra att de väljs i enlighet med kvotandelen utan att man behöver godkänna dem bara för att de söker för första gången.
Vuorinen tillägger att kvotens inverkan behöver utredas på ett djupare och mer långsiktigt plan.
Fakta: Kvoten blev obligatorisk i fjol
- Högskolorna har sedan i fjol enligt lag varit tvugna att reservera en del av studieplatserna i den gemensamma ansökningen för personer som söker in till en högskola för första gången.
- De som inte har en tidigare examen från en högskola i Finland och de som inte har tagit emot en studieplats vid en utbildning som inletts hösten 2014 eller senare räknas som förstagångssökande.
- Högskolorna definierar själva hur stor förstagångskvoten ska vara och kvoterna varierar från bransch till bransch.
- Lagändringens främsta syfte är att säkra en del av studieplatserna för personer som söker till sin första högskoleutbildning.
- Andra mål som Undervisnings- och kulturministeriet har satt upp är att man ska säkerställa att de som har ett verkligt intresse av branschen ska söka rätt studieplatser och att studierna ska klaras av fortare med arbetslivet som mål.